Hinderbanan: ett stöd för att stärka ungas delaktighet och inflytande
Hur kan kommunen skapa bättre förutsättningar för att unga ska vilja och kunna påverka frågor som rör deras liv? Metodmaterialet Hinderbanan ger stöd i att analysera vilka hinder som finns för ungas delaktighet och vad kommunen kan göra för att ta sig förbi dem.
I Göteborgsregionen har kommuner genomfört LUPP (länk), lokal uppföljning av ungdomspolitiken, i samverkan sedan 2013. Enkäten ger kunskap om ungas livssituation, vanor och attityder inom områden som skola, fritid, inflytande, trygghet och framtid.
Resultatet från den senaste undersökningen (från 2023) visar att ungas intresse för att påverka frågor i den egna kommunen har minskat. Utvecklingen syns både i Göteborgsregionen och i övriga delar av landet. Minskningen är särskilt tydlig bland tjejer. I LUPP 2023 svarade lite drygt var fjärde ungdom i årskurs 8, bland både tjejer och killar, att de ville vara med och påverka frågor som rör den egna kommunen. Tre år tidigare gällde det ungefär varannan tjej.
Intresse är en nyckel i ungas vilja att påverka
Åsa Nilsson, analytiker på FoU i Väst, har lång erfarenhet av att arbeta med LUPP. Hon lyfter att det tydligaste sambandet med viljan att påverka finns i intresset för samhällsfrågor och politik:
”Precis som man kan förvänta sig är ungdomar som uppger att de är intresserade av samhällsfrågor och politik betydligt mer intresserade av att påverka i kommunen än de som inte är intresserade.”
Bristande intresse är också det vanligaste skälet till att unga i Göteborgsregionens LUPP-undersökningar uppger att de inte vill påverka. Andra skäl är tidsbrist, för lite kunskap och att inte tro att det spelar någon roll att försöka påverka. Men det finns också ungdomar som är intresserade av att påverka, och Åsa pekar på vikten av att det finns möjligheter för dem att kunna göra det:
”En viktig uppgifter för kommunerna är att se till att det finns bra former och sammanhang där beslutsfattare lyssnar på ungas åsikter och erfarenheter och bjuder in dem till dialog om hur saker i kommunen kan utvecklas.”
Men de unga som inte alls verkar intresserade då? Hur kan man öka intresset för att fler ska engagera sig i lokala frågor? Åsa tror att det är viktigt hur man vänder sig till de unga:
”Att prata om ”samhälle” och ”politik” kan skrämma bort många, även vuxna! Det är ofta en bra idé att börja i det konkreta, och tydligt koppla det till de ungas vardag. Kanske kan man ta hjälp av ”ungdomsambassadörer” för att hitta ett bättre tilltal, som kan väcka fler ungdomars intresse.”
Från hinder till utvecklingsarbete
Som ett steg i arbetet med att skapa dialog om vad som kan göras för att öka ungas intresse och vilja att påverka har metodmaterialet Hinderbanan tagits fram. Materialet visualiserar olika möjliga hinder för ungas delaktighet i form av en hinderbana. Hindren utgår från enkätfrågan i LUPP och handlar om bristande intresse, tidsbrist, för lite kunskap och misstro mot att det spelar någon roll att försöka påverka.
Genom att arbeta med Hinderbanan kan en verksamhet eller kommun undersöka vilka hinder som är särskilt relevanta i det egna arbetet, vad som redan fungerar och vad som behöver utvecklas. Materialet kan användas som ett fristående analysstöd eller som en del av kommunens ordinarie kvalitets- och utvecklingsarbete.
Materialet riktar sig till yrkesverksamma inom kommunens olika verksamheter som arbetar med frågor som berör unga, exempelvis inom skola, kultur och fritid, socialtjänst, demokrati, folkhälsa och samhällsplanering.
Så använder du Hinderbanan
Arbeta gärna i grupp, exempelvis i en workshop eller tvärprofessionell arbetsgrupp. Utgå från ett särskilt område eller en fråga som ni vill analysera, till exempel ungas inflytande i skolan eller delaktighet i kultur- och fritidsverksamheten. Det går också att använda materialet för att diskutera kommunens övergripande arbete.
- Gå igenom hindren. Vilka känner ni igen och vad skulle behövas för att ta sig förbi dem?
- Skapa en gemensam bild av nuläget. Hur arbetar ni med ungas delaktighet i dag? Vilka unga når ni och vilka når ni inte? Vad fungerar bra och vilka utmaningar ser ni?
- Diskutera möjliga lösningar och notera förslag på vad som kan utvecklas.
- Prioritera ett mindre antal utvecklingsområden och bestäm hur arbetet ska tas vidare. Vem ansvarar för vad och vilket blir det första steget?
Ladda ner materialet
Relaterat material
Meningsfulla möten med arbetslivet
Meningsfulla möten med arbetslivet är ett metodmaterial för skolpersonal som vill förbereda unga inför möten med arbetslivet. Materialet ger konkreta övningar och stöd för arbetet före, under och efter en arbetslivsaktivitet
Kompetensutveckling för elevassistenter i anpassad skola och fritidshem
Elevassistenter har en viktig roll i att ge elever i anpassade skolformer och fritidshem stöd, trygghet och goda förutsättningar för lärande och utveckling. För att stärka och tydliggöra yrkesrollen har Göteborgsregionen (GR), tillsammans med GR:s nätverk för anpassad skola, utvecklat ett sammanhållet kompetensutvecklingspaket.
Framtidskarta för anpassad gymnasieskola
Framtidskartan för anpassad gymnasieskola är ett verktyg som stödjer övergången från studier till arbetsliv eller annan sysselsättning. Den ger en tydlig översikt över möjliga vägar och används i vägledande samtal tillsammans med eleven. Syftet är att skapa en gemensam plan som utgår från individens behov och mål.