NEETs for NEETs - en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom att använda en metod där deltagarna delar med sig av sin erfarenhetsbaserade kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen tillsammans med internationella partners ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.
Vägar in i arbetsliv och studier
NEETs for NEETs – Co-creating Social Sustainability var ett internationellt projekt som drevs av Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen tillsammans med partners från Norge, Sverige, Tyskland och Belgien och avslutades 2023. Projektet riktade sig till unga vuxna som varken arbetar eller studerar (UVAS), med målet att skapa vägar in i arbetslivet eller studier.
– NEETs for NEETs drevs som ett samarbete med partners runt om i Europa – Tyskland, Norge, Belgien och Sverige, säger Jonas Abrahamsson, projektkoordinator på Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen.
– Vi ville sluta gissa vad ungdomarna behöver för att komma in på arbetsmarknaden. I stället för att göra vad vi tyckte verkade bra, lät vi ungdomar komma in och tycka till om våra insatser. De blev en stor referensgrupp åt oss.
En viktig del av projektet var ReACT-modellen, ursprungligen skapad av asylsökande på Restad Gård i Vänersborg, där flyktingar delade sina kunskaper och färdigheter för att stärka varandra. Genom att använda modellen inom NEETs for NEETs ville projektet se om samma metod kunde fungera för unga vuxna utanför arbete och studier.
– Vi såg att modellen hade ett peer-to-peer-förhållningssätt, där deltagarna hjälper varandra och blir en resurs. Vi ville se om den kunde användas i en större kontext, där UVAS inte bara är mottagare av stöd, utan också medskapare, säger Jonas Abrahamsson.
Ungdomarna blev medskapare
Under projektets gång blev det tydligt att personalen också hade mycket att lära av metoden.
– Vi upptäckte att vi var snabba att komma till undsättning och hjälpa ungdomarna. Det kunde vara småsaker, där vi var där och duttade lite. Till slut bestämde vi att ungdomarna skulle få äga sina egna insatser. Det fick bli lite obekvämt ibland, men för dem blev det en chans att andas ut och ta plats.
Under projektets gång arbetade de också med att få till en känsla av sammanhang och grupptillhörighet bland ungdomarna. Men det visade sig vara svårt att bygga en sådan känsla i målgruppen UVAS, som ofta inte identifierar sig med den benämningen.
– Att vara UVAS är något man vill ta sig bort från. Det är svårare att bygga egenmakt utifrån en sådan grupptillhörighet.
Trots utmaningarna menar Jonas Abrahamsson att projektet var både lyckat och lärorikt.
– Vi nådde ut till individer som vi upptäckte har det ganska tufft, som riskerar att falla ut från alla vanliga insatser. Och vi upptäckte också att vissa insatser fungerade ovanligt bra. I folkhögskolekontext vill jag särskilt lyfta kursen Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF, som har fått många unga att gå vidare till studier.
Projektet har också bidragit till en annan syn på ungdomarna själva, anser han.
– För oss blev det något av ett paradigmskifte – att ungdomar inte bara ska vara objekt för insatser utan också medskapare. Vi kan se vad som händer när ungdomar utan arbete och studier får en känsla av att man kan hjälpa varandra, hjälpa personalen och bli en resurs för samhället, snarare än någon som alltid behöver hjälp själv.
Läs mer om NEETs for NEETs
Relaterat material
FN-rollspel ger eleverna självförtroende och motivation
På Böskolan i Göteborg har FN-rollspel blivit mer än ett uppskattat inslag. Det är numera ett arbetssätt där flera ämnen vävs samman och där hela mellan- och högstadiet deltar. Genom arbetet utvecklar eleverna både sin förståelse för demokratiska processer och sitt självförtroende.
Främja skolanknytning och närvaro
I projektet Skolanknytning och närvaro som pågår mellan 2023 och 2026 arbetar skolor och verksamheter från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet.
”Ett skolbibliotek med fackutbildad personal gör stor skillnad”
Alla elever ska sedan 1 juli i år ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek – men verkligheten ser olika ut i stora delar av Västra Götaland. Malin Carlsson, bibliotekskonsulent på Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen (VGR), arbetar för att stärka skolbiblioteken och stötta kommuner i det nya uppdraget.