Våga slå larm om hedersrelaterat förtryck
Under sommarlovet ökar risken för att barn och unga blir utsatta för hedersrelaterat förtryck. Ofta är det vid terminsstart som skolpersonal upptäcker att elever försvunnit. En del har förts ut ur landet mot sin vilja, exempelvis för att giftas bort, skickas på så kallade uppfostringsresor eller utsättas för andra typer av hedersrelaterat förtryck. Nu går Regionalt stödcentrum heder i Göteborg ut och uppmanar skolpersonal att vara vaksamma och slå larm.
Mörkertalet är stort
Exakt hur många barn som försvinner från skolan på grund av hedersförtryck är svårt att avgöra – det förs ingen tillförlitlig statistik och eftersom frågan är känslig tros mörkertalet vara stort. Just nu arbetar Jämställdhetsmyndigheten med att se över möjligheten för ett nationellt inrapporterings- och uppföljningssystem för bortförda barn och vuxna. Men enligt statistik från Utrikesdepartementet som SVT publicerade 2023 hade då över 900 barn förts bort från landet under en femårsperiod.
Regionalt stödcentrum heder inrättades i januari 2022 i samverkan mellan 10 kommuner inom Göteborgsregionen, Polismyndigheten och Västra Götalandsregionen, för att stötta personer som är utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld samt yrkesverksamma som jobbar med hedersproblematik. Liknande stödcentrum finns också i Fyrbodal, Boråsregionen och Skaraborgs kommunalförbund.
Dels driver stödcentrumet i Göteborg en samtalsmottagning för personer som är utsatta eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck. Dels erbjuds stöd och utbildningar som riktas till verksamheter som kommer i kontakt med dessa personer – som socialtjänsten, skolan, polisen och vården.
Viktigt att ta stöd och våga slå larm
– Vi är en lågtröskelverksamhet och möter upp där den utsatta känner sig trygg, men har också samtalslokaler i Göteborg. Utsatta kan dessutom kontakta oss anonymt, berättar Christine Lidström, samordnare för Regionalt stödcentrum heder.
Det finns ett basutbud med föreläsningar, men de kan också skräddarsys efter verksamheternas intressen och behov. Samverkan med skolorna är viktig del i verksamheten, säger Christine Lidström.
– Vi är flexibla och vill gärna komma ut och prata! Nyligen hade vi ett uppdrag i Mölndal där vi utbildade 1700 personer i förskolan och skolan på en halvdag, digitalt. Alla barn som är utsatta går i alla fall i grundskolan, där vet vi att vi kan nå ut till många.
Det finns ett antal varningstecken som skolpersonal bör vara extra uppmärksam på för att kunna upptäcka hedersrelaterat förtryck, förklarar Christine Lidström. Det kan vara sådant som att personalen ser att syskon eller kusiner har koll på vad en elev gör under skoldagen, eller att en elev som skulle klara av att ta sig till skolan på egen hand blir skjutsad och inte får vara med på vissa lektioner eller aktiviteter.
Skolk kan också vara ett tecken – elever som är hårt kontrollerade på fritiden kan gå ifrån lektionerna för att få vara i korridoren med sina kompisar. Ytterligare ett varningstecken är om någon i personalen behöver prata med elevens föräldrar och eleven reagerar genom att bli orolig och säga nej.
– Om det händer: ställ frågor, var nyfiken, säger Christine Lidström. Även om man känner sig lite jobbig kan man säga ”jag bryr mig om dig, det är därför jag ställer frågan”. Då kanske eleven vågar svara, om inte första så möjligen femte gången som frågan ställs.
Det viktiga är att inte vara overksam, inskärper Christine Lidström. Hon uppmanar skolpersonal att höra av sig till socialtjänsten eller Regionalt stödcentrum heder och göra orosanmälan om de känner oro för en elevs situation. På Regionalt stödcentrum heder kan man få hjälp med att diskutera olika fall eller skriva en orosanmälan.
– Ingen behöver sitta ensam med de här frågorna, vi finns här som stöd, säger Christine Lidström. Det viktiga är att inte ducka bara för att frågan är svår eller laddad. Vi möter unga vuxna som säger ”varför var det ingen som frågade mig, varför var det ingen som såg eller brydde sig?”. Vi vuxna måste vara modiga.
Läs mer om hedersrelaterat våld och förtryck
Relaterat material
När eleverna kommer i grupp blir prao enklare och roligare
Efter coronapandemin var det svårt att hitta praoplatser till alla elever. Göteborgsregionen (GR) satte då i gång ett arbete för att hitta lösningar på problemet. Projektledare Lena Sjöstrand berättar om hur grupp-prao blev ett framgångsrikt koncept som skapar nya möjligheter för elever att utvecklas.
Från oro till trygghet i Tidaholms skolverksamhet
När Skolinspektionen granskade Tidaholms skolor 2016 var tryggheten ett bekymmer. Idag, tack vare forskaren Hélène Jenvéns koncept ”Trygghet och studiero”, har skolmiljön förbättrats. Engagerad personal och tydliga regler har gjort stor skillnad, berättar Anneli Alm, tidigare skolchef i Tidaholm och Susanne Sandgren, projektledare för Fullföljda studier i Skaraborg.
När alla får vara med stärks tryggheten
Att vända trenden på en skola som redan har fått dåligt rykte kan vara svårt. På Eriksdalskolan i Skövde blev regeln ”alla får alltid vara med” startskott för ett utvecklingsarbete som har ökat måluppfyllelsen och stärkt tryggheten.