Om fullföljda studier

Att bli behörig till gymnasiet och gå klart sin utbildning är viktigare idag än någonsin. En avklarad gymnasieutbildning ger bättre förutsättningar att få ett jobb i framtiden och klara sig i samhället. Ändå är det alldeles för många unga som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasieskolans nationella program eller som avbryter sina gymnasiestudier.

Vårterminen 2023 var det drygt 17 900 av Sveriges niondeklassare som lämnade grundskolan utan behörighet till något av gymnasieskolans nationella program. Det är cirka 14,8 procent av eleverna (Källa: Skolverket).

Att fler elever fullföljer sina studier innebär stora fördelar – både för varje enskild individ och för samhället.

Livslång nytta

En avklarad gymnasieutbildning gör det enklare för individen att etablera sig i samhället. Det handlar om möjligheten att komma in på arbetsmarknaden, skaffa ett eget boende och kunna vara delaktig i samhällslivet. Enligt Folkhälsomyndigheten kan arbetslöshet vara en riskfaktor för olika former av psykisk ohälsa, bland annat på grund av bristen på sociala sammanhang och på en meningsfull sysselsättning.

I studien Utbildning – nyckeln till arbete konstaterar Sveriges kommuner och landsting (SKR) att risken för arbetslöshet är påtagligt högre bland unga som inte fullföljt gymnasiet jämfört med de med minst gymnasial utbildning.

Men fullföljda studier är inte bara en viktig skyddsfaktor mot utanförskap i samhället. I ett större perspektiv handlar det även om frågor som rör kompetensförsörjning. Att arbeta för att stärka barn och ungas förutsättningar att fullfölja sina studier kan ses som en investering som ger livslång nytta både för enskilda individer och för samhället.

Ungas förutsättningar ser olika ut

Ungas förutsättningar att fullfölja sina studier påverkas av en mängd olika faktorer som samspelar med varandra. På individnivå kan faktorer som föräldrarnas utbildningsnivå eller förekomsten av diagnoser för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ha stor betydelse för en elevs förutsättningar. Det finns också en mängd faktorer i skolan och inom utbildningssystemet som påverkar förutsättningarna. Det kan handla om huruvida skolan lyckas anpassa undervisning och stöd efter elevens behov, eller om eleven har positiva relationer till andra elever och till vuxna i skolan.

Skolanknytning är ett begrepp som ofta används för att mäta hur involverad eller distanserad en elev är i skolan och i sin utbildning. Detta i sin tur kan påverka både motivation och känslan av meningsfullhet för eleven.

Skolanknytning – ett viktigt mått

Skolanknytning är ett begrepp som kan användas för att mäta hur involverad eller distanserad en elev är i skolan och i sitt skolarbete. Begreppet, som i internationell forskning kallas school connectedness, innefattar en känsla av att bli omhändertagen, att få stöd och att tillhöra skolan. En elev med god skolanknytning känner att de vuxna och de andra eleverna i skolan bryr sig om deras lärande och om dem som individer. En god skolanknytning är fördelaktigt för alla elever.

Tyvärr är det inte alla elever som känner en stark skolanknytning. Unga som har erfarenhet av mobbning, rasism, kränkningar, exkludering och utanförskap känner ofta en svagare skolanknytning. På samma sätt har ofta unga som upplevt många misslyckanden kopplat till skolarbetet en låg skolanknytning. För dessa unga är återuppbyggandet av skolanknytningen särskilt viktigt.

Enkelt sammanfattat kan man säga att ju starkare skolanknytning, desto bättre förutsättningar har eleven att fullfölja sina studier. En elev med svag skolanknytning som upplever att skolan är meningslös och att hen inte hör hemma behöver hjälp och stöd för att stärka sina förutsättningar att klara skolan.

Flera vägar till fullföljda studier

Det finns flera vägar som leder till målet fullföljda studier. Den vanligaste vägen är att klara grundskolan och sen ta examen från ett nationellt program på gymnasiet.

Detta är en väg som många elever med god skolanknytning klarar att ta, eventuellt med olika former av stöd och anpassningar längs vägen.

För elever som behöver mer tid eller som av andra anledningar inte klarar att ta den vanliga vägen är det viktigt att det finns alternativa vägar till målet. Detta är något skolans huvudmän tillsammans med andra aktörer behöver organisera för. Det kan handla exempelvis om en elev som efter grundskolan går vidare till ett yrkesintroduktionsprogram och sedan till en yrkesutbildning inom vuxenutbildningen. För att skapa dessa alternativa vägar behöver det finnas fungerande strukturer för samverkan mellan exempelvis skolan, kommunens aktivitetsansvar och vuxenutbildningen.

Arbete krävs på flera nivåer

För att stärka alla elevers förutsättningar att fullfölja sina studier krävs ett systematiskt och planlagt arbete på flera nivåer. Grunden i detta arbete handlar om de insatser som görs på universell nivå, för alla elever. Det handlar om främjande insatser för att stärka elevernas akademiska resultat, öka närvaron och stärka trygghet och goda relationer.

Nästa nivå i arbetet består av målstyrda, riktade insatser till individer och grupper som befinner sig i riskzon. Det handlar om riktade insatser kring akademiska resultat, närvaro, trygghet och relationer. På den här nivån är det viktigt att insatserna har hög intensitet och arbetet handlar ofta om att upptäcka och ta bort hinder.

I toppen av denna insatspyramid hittar vi skräddarsydda insatser som riktas till individer som befinner sig i komplexa situationer och som har hög risk för exempelvis studieavbrott. Det handlar ofta om stödinsatser från flera aktörer inom och utanför skolan.