Arbeta språkfrämjande i förskolan
Språket är grunden för all inlärning. Det finns en tydlig koppling mellan barn och elevers språkförmåga och deras förutsättningar att fullfölja sina studier. Det här materialet riktar sig till personal i förskolan som vill arbeta för att stärka verksamhetens språkfrämjande arbete.
Läs mer om språktriangeln och se filmen om språk och inlärning i förskolan längre ner på sidan.
Vad är språklig kompetens?
Språklig kompetens är en viktig grundläggande färdighet som påverkar många aspekter av barns liv och framtid. Förskolan behöver arbeta aktivt med barnens språkutveckling för att säkerställa likvärdighet och för att ge varje barn de bästa förutsättningarna inför övergången till skola.
”Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning. Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera.”
Lpfö18
Att ha ett väl fungerande språk är viktigt när man börjar skolan. Det finns ett brett forskningsfält som stöder kopplingen mellan språkutveckling och olika framgångsfaktorer. Språket är viktigt bland annat när det kommer till:
Akademisk framgång
Ett välutvecklat språk är ofta nyckeln till att klara olika ämnen i skolan. Undersökningar visar att elever med starka språkfärdigheter har större sannolikhet att lyckas i skolan.
Inlärning
Språk och inlärning är tätt kopplade. Ett rikt och varierat språk kan hjälpa barn att förstå och använda nya begrepp och kunskaper.
Skriftlig och muntlig kommunikation
Ett bra språk gör det enklare att förstå och tolka instruktioner och information. Det gör det också möjligt för elever att kommunicera med lärare och klasskamrater.
Social interaktion
Ett starkt språkligt uttryck hjälper elever att skapa vänskapsrelationer och delta i sociala sammanhang.
Uttrycksförmåga och kreativitet
Ett rikt språk hjälper eleven att uttrycka sig nyanserat kring känslor, tankar och idéer. Det främjar också både kreativitet och utveckling.
Språk och inlärning i förskolan
I den här filmen berättar logopeden Lina Öinert om varför språket är så centralt för inlärning. Hon går igenom de viktigaste språkliga förmågorna och pratar om hur förskolan kan rusta barn inför skolans läs- och skrivinlärning Hon passar också på att slå hål på några vanliga myter om språkinlärning, bland annat den om att flerspråkiga barn alltid har en långsammare språkinlärning.
Språktriangeln – en värdefull verktygslåda
I filmen nämner Lina Öinert modellen språktriangeln. Den kan användas för att skapa en koppling mellan teori och praktik. Modellen möjliggör en strukturerad inventering av nuvarande arbetsmetoder på förskolan och kan även fungera som ett effektivt verktyg för att förbättra det språkfrämjande arbetet.
Hur kan ni använda er av språktriangeln för att främja barnens språkutveckling på förskolan?
Modellen är framtagen av logoped Ida Rosenqvist (2016).
- Språkstimulera mera! – Att stötta barns språkutveckling, Elvira Ashby
- Bilderbokens mångfald och möjligheter av Agneta Edwards
- Språklig förebild i förskolan av Karolina Larsson
- Svenska som andraspråk i förskolan av Polly Björk-Willén
- Låt leken främja språket av Margareta Öhman
- Förskoleforum, www.forskoleforum.se , här kan du bland annat hitta korta artiklar som beskriver konkreta arbetssätt för arbetet med barns språkutveckling
Så gör vi – Dimvädergatans förskola i Biskopsgården berättar om sitt språkfrämjande arbete
På Dimvädergatans förskola arbetar personalen målmedvetet för att stärka barngruppens ordförråd och på så vis öka barnens möjligheter att kommunicera. I den här artikeln ger förskolans rektor och personal en inblick i sitt arbete med att förbereda barnen inför skolstarten.
Dimvädergatans förskola ligger i göteborgsstadsdelen norra Biskopsgården. Samtliga barn på de åtta avdelningarna har ett annat modersmål än svenska. Även flera av pedagogerna är flerspråkiga. Sedan 2017 har förskolan arbetat för att stärka sitt språkfrämjande arbete och förbereda barnen inför skolstart. Detta efter att skolorna i närområdet visat på stora behov hos barnen som började i förskoleklass. Arbetet har skett bland annat olika utvecklingsprojekt och satsningar.
Målstyrt utvecklingsarbete
Förskolans språkfrämjande arbete har ett övergripande mål: att barnen ska ha ett så gott språk som möjligt, så att de kan uttrycka sina tankar, idéer och åsikter i samspel med andra.
– Språket är ju grunden, utan det kan barnen inte tillgodogöra sig utbildningen, säger Agneta Lindfors som är rektor på Dimvädergatan.
Det målstyrda arbetet handlar främst om att bredda barnens ordförråd men också om att ge dem ord och begrepp så att de kan uttrycka sina behov.
– Vi vill ge barnen möjlighet till inflytande över sin vardag, så att de kan göra sina röster hörda och berätta vad som är viktigt för just dem, säger Elin Roos af Hjelmsäter som är försteförskollärare.
Kartläggning första steg
Förskolans utvecklingsarbete bygger till stor del på en kartläggning av förskolans miljöer och pedagogernas förhållningssätt. I kartläggningen uppmärksammades att personalen ofta pratade på ett förenklat sätt med barnen med korta meningar och kommandon. Man benämnde inte alltid saker vid rätt namn och tog inte alltid tillvara på naturliga lärandesituationer som kan uppstå i exempelvis hallen när barnen ska klä på sig, eller vid matbordet.
Förändrade arbetssätt
Observationerna från kartläggningen ledde till ett antal förändringar. Bland annat har avdelningarna börjat dela upp barnen i mindre grupper, något som ger bättre förutsättningar för språkutvecklande undervisning.
– När vi delade upp oss i mindre grupper blev det enklare att exempelvis föra samtal under lunchen eller att ta sig tid att prata om skillnaden på kängor och skor i hallen, exempelvis, säger förskolläraren Anne Avebratt.
En annan konkret strategi har varit att se till att det finns en pedagog med god svenska på varje avdelning.
– Det här kan vara känsligt, som pedagog är man van att vara den som kan förklara och den som vet allt. Men språket behöver bli målat för barnen. Deras ordförråd blir större om vi som vuxna benämner en smörblomma som en smörblomma och en maskros som en maskros, istället för att vi bara pratar om gula blommor, säger Agneta.
Idag använder förskolan sig av tematiska ord- och bildstöd i arbetet med att stötta både barnens och pedagogernas språk. Syftet är att använda rätt ord till rätt sak och på så vis utöka ordförrådet och främja samspelet. Ord- och bildstöden finns uppsatta på olika ställen i verksamheten, bland annat vid matborden och i kapprummet – platser där det finns gott om saker och företeelser som behöver benämnas med rätt ord.
Nya förhållningssätt
Utvecklingsarbetet har till stor del handlat om att undersöka sin egen verksamhet och för att se hur arbetet och undervisningen kan utvecklas för att förbättra barnens språkliga förmåga. Det har kommit att handla mycket om personalens förhållningsätt gentemot barnen, så som att utöka barnens talutrymme och att ställa öppna frågor som kräver mer än ett ja eller nej som svar.
Personalen vittnar om att förändringarna lett till en starkare vi-känsla. Idag finns en röd tråd och personalen strävar efter att bemöta alla barn på samma sätt.
– Vi har satt ord på ”hur gör vi” – helt enkel formulerat hur vårt arbetssätt ser ut. Det handlar om att vi alltid går fram till den vi pratar med, att vi tittar på den vi pratar med och att vi benämner saker med sitt rätta namn, säger Elin.
Organisatoriska förutsättningar
Personalen berättar att de organisatoriska förutsättningarna varit viktiga för att orka hålla ut i förändringsarbetet, det finns bland annat flera olika forum för att jobba med det pågående utvecklingsarbetet. Dels genom språkgruppen som bland annat arbetar tillsammans med en specialpedagog och logoped, dels genom de pedagogiska ledningsgrupper där det systematiska kvalitetsarbetetarbetet ingår. Var fjärde vecka har man även reflektionsgrupper där personalen reflekterar tillsammans utifrån aktuella ämnen som fångats upp under husmöten eller studiedagar.
Att hitta stegen mot målet
Utöver förskolans övergripande vision och målsättning för det språkfrämjande arbetet har också varje arbetslag egna mål för elevernas språkutveckling. Målen sätts utifrån kartläggning och analys och utgår från läroplanen. I vissa grupper handlar målen om samspel och konflikthantering, i andra grupper kan målet vara att barnen ska prata med varandra under matstunderna.
Personalgruppen på förskolan har reflekterat över vad det egentligen betyder att jobba målstyrt.
– Vi brottas mycket med målkritierier – hur vet vi att ett mål är uppnått eller på väg att uppnås, säger Elin.
Tillsammans har man arbetat med att bryta ner målen och hjälpts åt att undersöka vad tydliga steg mot målet skulle kunna vara – ett sätt att följa barnen och se till så att var och en av dem utvecklas.
– Det handlar om att möta barnen där de är, titta på sig själv och sitt förhållningssätt och sedan samarbeta för att hitta metoder så att vi kan nå åtminstone delar av målet, fyller Elin i.
Det kan finnas en önskan om att ha högläsning som en del av den dagliga undervisningen, men i en barngrupp ovan vid att lyssna till högläsning kan man behöva justera målbilden.
Då är det hjälpsamt att fundera över vad barnen behöver lära sig för att klarar av att tillgodose sig en sådan undervisning.
– I en barngrupp insåg vi att det blev för svårt när vi satt ner på mattan eller i en soffa och läste. Då pratade vi med varandra, hur ska vi göra? Vi kom fram till att det var bättre att sitta vid ett bord och läsa istället, berättar pedagogen Amna Alhag.
Ett arbete som gett resultat
I överlämningsarbetet inför skolstarten har Dimvädersgatan börjat få fått ny feedback från skolan. De märker skillnad på barnen som kommit till förskoleklassen de senaste åren.
– Barnen har börjat bli bättre förberedda för skolan, berättar Amna.
Dimvädergatans tips – så stärker ni det språkfrämjande arbetet:
- Lägg tid på organisation och struktur.
En tydlig organisation skapar förutsättningar för att utveckla det pedagogiska arbetet. Att sätta strukturerna kan ta tid men det är det som lägger grunden för resten av arbetet. - Glöm inte målet!
Börja med att utforma och skriva ner en tydlig vision och mål för arbetet. Det är viktigt att all personal känner till målet och att man stämmer av arbetet mot målen – har långt har vi kommit? Är vi på rätt väg? - Planering är a och o
Om det är möjligt, dela upp barnen i mindre grupper och skapa planeringar för varje grupp. Det ger förutsättningar för att implementera och hålla fast vid förändringar. - Samarbeta med familjen
Inkludera föräldrar och vårdnadshavarna i arbetet. Förklara vikten av förskolans regler och rutiner och försök skapa en ömsesidig dialog med kontinuitet mellan förskola och hem. - Personalen är viktiga förebilder
Personalen kan fungera som modeller för språkutveckling. Genom att berätta och vara berättande kan barnen inspireras att uttrycka sig. - Förtydliga och bryt ner målen
Bryt ner stora mål till konkreta steg och sätt upp tydliga målkriterier. Använd gärna barnens intresse som vägledning och utforma mål utifrån deras intressen för att skapa en meningsfull anknytning till deras vardag.
- Läsa, skriva, räkna i förskolan ett undervisande förhållningssätt, Ann S. Pihlgren
- Att få barnets språk att växa – Strategier för språkutveckling i förskolan, skolan och hemma, Karolina Larsson
- Språkrika lärmiljöer för förskolans yngsta, Emilia Larsson Samoladas, Moa Bäversten
- Mångfaldens förskola-Flerspråkighet, omsorg och undervisning, Anniqa Sandell Ring
- Röda tråden om progression och likvärdighet i förskolan, Lärarförlaget Lena Edlund (red)
- De yngsta barnen undervisningen, Lena Edlund
- Länkar till Läslyftet i förskolan och den modul som Dimvädergatans förskola arbetade med
Diskussionsfrågor för ömsesidigt lärande
Det här diskussionsunderlaget kan användas under APT eller andra gemensamma sammanhang för kompetensutveckling på förskolan. Syftet är att stimulera reflektion, öppna upp för interaktion och främja en djupare förståelse för ämnet.
Del 1 – Kunskapsläge
Hur ser vår gemensamma kunskap ut?
Frågorna i den här delen syftar till att inventera det gemensamma kunskapsläget. Vad känner ni i personalgruppen till om ämnet och var finns det kunskapsluckor? Vad behöver ni för att öka den gemensamma kompetensen? Hur integreras språkutveckling i det dagliga arbetet på förskolan?
- Har ni en gemensam kunskap om vilken typ av undervisning som är mest effektiv när det handlar om barns språkutveckling?
- Är det någon i personalgruppen som kan dela med sig av sin kunskap eller sitt arbetssätt?
- Vad skulle ni som grupp behöva vet mer om?
- Hur skulle ni vilja ta del av ny kunskap?
Del 2 – Praktik
Vad gör vi idag?
Nu är det dags att titta på den vardagliga praktiken. Hur arbetar vi idag med att öka barnens språkliga medvetenhet och språkförmåga? Är det något vi behöver göra mer av – eller mindre?
- Vilka konkreta aktiviteter genomförs i syfte att öka barnens språkliga medvetenhet?
- Vilka konkreta material används i syfte att öka barnens språkliga medvetenhet?
- Hur stöder ni barn med olika nivå av språklig medvetenhet för att säkerställa att alla barn utvecklar ett bra språk?
- Involverar förskolan vårdnadshavarna i barnens språkutveckling?
Del 3 – Systematik
Hur gör vi idag?
Det språkfrämjande arbetet behöver ske systematiskt. Hur gör ni på förskolan idag, finns en struktur för inventering, målstyrning och uppföljning?
- Finns det en plan för hur arbetet med att öka barnens språkliga medvetenhet ska se ut?
- Hur strukturerar ni ert arbete för att främja barnens språkutveckling på ett planmässigt sätt
- Är arbetet målstyrt?
- Följer ni upp och utvärderar barnens språkutveckling regelbundet, och anpassar ni ert arbetssätt utifrån resultaten?
- Vad skulle ni behöva utveckla för att arbeta på ett mer strukturerat och planmässigt sätt, och vilka kunskaper skulle ni i sådant fall behöva?
Framtaget av Göteborgsregionen
Materialet är framtaget av Göteborgsregionen och bygger på svensk och internationell forskning samt beprövad erfarenhet inom området. I materialet finns mallar och processtöd som kan stötta arbetet med främja barns språkutveckling i förskolan och rusta inför övergången till skolans läs- och skrivinlärning.
Vill du veta mer? Kontakta Lina Häger, Göteborgsregionen lina.hager@goteborgsregionen.se
Relaterat material
Webbinarium: Från motoriskt utanförskap till förbättrad hälsa
Från motoriskt utanförskap till förbättrad hälsa Vilka hälsovinster kan vi få med ett uppdaterat förhållningssätt på rörelse? Hur kan vi
Övergångar i skolan – vad fungerar?
Att få till bra övergångar mellan årskurser och stadier är en viktig fråga för alla skolor. Men vad ska skolpersonalen tänka på för att stötta eleverna på bästa sätt? I den här artikeln har Skaraborgs kommunalförbund samlat aktuell och relevant kunskap som kan ge vägledning.
Andelen behöriga niondeklassare sjunker
Skolverkets nya statistik visar att 83,7 procent av eleverna som gick ut nian i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023.