Kommunövergripande satsning gav ökad måluppfyllelse
I det här lärande exemplet får du ta del av en kommuns utvecklingsarbete som bland annat resulterade i ökad behörighet till gymnasiet bland pojkar. Arbetet skedde inom ramen för utvecklingsprojektet Plug Innan.
Att gå från att tro till att veta
Kommunens första aktivitet inom projektet var att göra en kartläggning av samtliga enheter. Med hjälp av denna nulägesanalys kunde projektgruppen gå från att tro saker om sin verksamhet – till att faktiskt veta. Från början rådde en allmän uppfattning om kommunens främsta behov var att arbeta frågor kring närvaro och nyanländas lärande. Kartläggningen visade dock på andra behov. Det skolorna främst behövde var att jobba med måluppfyllelse, motivation, relationer och att skapa enhetlighet.
För oss var nulägesanalysen något av det viktigaste vi gjorde i projektet. Resultatet blev verkligen ett wake up call för oss. Vi fick veta svart på vitt vad vi behövde jobba med just nu.
Aktiviteter genomfördes utifrån behov
För att svara upp mot behoven som framkommit i nulägesanalysen planerades och genomfördes ett antal aktiviteter och insatser. Det handlade främst om relationsstärkande aktiviteter som utgick från ett salutogent och hälsofrämjande förhållningssätt. Insatser genomfördes även för att öka trygghet och studieron i klassrummen. På organisationsnivå arbetade kommunen för att skapa enhetlighet för enheterna, genom att uppdatera gemensamma riktlinjer och rutiner. Du kan läsa mer om insatserna nedan.
Aktivitet: Åldersanpassad metod för dialog
Inom ramen för det relationsstärkande arbetet använde kommunen ett digitalt skattningsverktyg, som mäter elevens känsla av sammanhang i skolan och i livet utanför. Samtliga verksamheter i kommunen har haft tillgång till verktyget, men svarsmetoden har sett olika ut beroende på ålder. De yngre eleverna har fått rita sina svar, medan de äldre barnen har svarat digitalt. Elevens svar resulterade i ett samtalsunderlag att använda i mötet med mentor eller en annan trygg vuxen i verksamheten. Under projekttiden implementerades en ny rutin där samtliga elever på högstadiet fick besvara frågorna i det digitala skattningsverktyget inför sitt utvecklingssamtal. Skattningen följdes sedan upp av mentor och vid behov sattes insatser in. Förenklade versioner av frågorna i dialogverktyget skapades med bildstöd för elever i årskurs F-6 samt för elever i träningsskolan och elever med annat modersmål. En version av dialogen arbetades även fram för gymnasieskolan.
Aktivitet: Bildstöd för ökad tillgänglighet
För att bidra till ökad trygghet och studiero tog projektgruppen fram kompletterande kommunikation i form av bild- och teckenstöd för skolornas lärmiljöer. Det handlar bland annat om enhetliga klassrumsskyltar och dörrmarkeringar med både bildstöd och teckenstöd som satts upp i lokalerna. I klassrummen har enhetliga lektionsstrukturer satts upp på tavlorna. Man har även tagit fram olika typer av kommunikationssnurror för kontor, klassrum, konferensrum och toaletter. Snurrorna har en visare som ställs in för att signalera vad som händer i rummet. Man har också tagit fram ett kränkningslarm som med text och bildstöd som informerar om skolornas nolltolerans mot kränkningar.
Utvärderingar som gjorts på skolorna visar att bildstödet blivit ett viktigt hjälpmedel för många elever. Det handlar särskilt om de som behöver en annan form av tydlighet utöver skrivna instruktioner och det talade ordet. Bilderna har också lett till att det blivit lättare att hitta i lokalerna. Ytterligare en effekt av den utökade satsningen är att känslan av trygghet ökat eftersom lektionerna ofta är lugnare.
– Bildstöden har tagits emot positivt av eleverna. Framförallt är det många som uppskattar lektionsstrukturen i klassrummen. Vissa har berättat att de blir frustrerade när de inte används.
Aktivitet: Uppdatering av gemensamma dokument
För att öka likvärdigheten mellan skolenheterna har arbetsgrupper inom projektet sett över kommunens dokument och riktlinjer och rutiner har reviderats för att bli enhetliga. Även blanketter och annan kommunikation riktad till vårdnadshavare har setts över för att öka tydlighet och tillgänglighet.
Översynen av kommunens gemensamma dokument går i linje med övriga insatser i utvecklingsarbetet. Det handlar om frågor som rör meningsfullhet, hanterbarhet, begriplighet, tydlighet och tillgänglighet. Dokumentationen behöver vara begriplig och hanterbar för att kännas meningsfull att arbeta med.
Resultat
Satsningarna som gjordes inom ramen för projektet har bidragit till ett gott resultat när det kommer till måluppfyllelsen i årskurs 9. När arbetet i Plug Innan drog igång höstterminen 2017 låg behörigheten till gymnasiet på 63%. När projektet avslutades höstterminen 2019 låg den på 74%. Den största ökningen stod pojkarna för, där en rejäl höjning kunde noteras, från 54% till 74%.
Mer läsning
Detta lärande exempel är hämtat från en av de skolor som deltog i projektet Plug Innan. Eftersom projektet är avslutat har skolans namn och andra identifierande uppgifter tagits bort i artikeln. Plug Innan drevs av Göteborgsregionen mellan 2017 och 2021, med finansiering från Västra Götalandsregionen. Projektets syfte var att utveckla och långsiktigt stärka skolors främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i samverkan med andra nyckelaktörer. Fokus låg på vetenskapligt beprövade metoder och förhållningssätt. Det övergripande målet var att öka antalet unga i Västra Götaland som fullföljer sina grundskolestudier med betyg som ger behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Hör gärna av dig om du vill veta mer om fullföljda studier, söker stöd för din verksamhets utvecklingsarbete elller vill dela med dig av material eller synpunkter.
Relaterat material
Så stärker Sjuhärad samverkan mellan skola och vårdnadshavare
I projektet Samverkan skola-hem har kommuner, skolor och vårdnadshavare arbetat tillsammans för att hitta nya sätt att stärka samverkan. Syftet är att skapa förutsättningarna för alla att fullfölja sina studier.
”Det är livslångt lärande vi jobbar med”
I Lerum pågår sedan flera år tillbaka ett omfattande arbete för att få unga med stor skolfrånvaro tillbaka till skolan. Peter Kristensson, förstelärare inom yrkesintroduktion på Lerums gymnasium och lokal processledare för det ESF-finansierade projektet ”Skolanknytning och Närvaro” (SAON), beskriver arbetet som både utmanande och givande.
Skolsocialt stöd kan hjälpa fler att klara skolan
För att fler elever ska klara skolan krävs ett förbättrat samarbete mellan skola och socialtjänst. Nu har Göteborgsregionen genomfört en förstudie som dels kartlägger samverkan mellan skola och socialtjänst, dels visar vilka förutsättningar som krävs för att samverkan ska lyckas.