Så främjas närvaro genom flexibilitet och vägledning
Skolfrånvaro handlar inte bara om siffror. Det handlar om förlorad undervisningstid och förlorad tid i skolans sociala sammanhang. Varje frånvarande timma riskerar att innebära minskade möjligheter för eleven. Två dagars frånvaro per månad blir tjugo dagar per år – sammanlagt blir det över ett års förlorad skolgång under grundskoletiden.
Almåsskolan möter utmaningen
Grundskolan Almåsskolan i Mölndal arbetar inom ramen för projektet Skolanknytning och närvaro (SAON) för att möta denna utmaning. Inom sitt lokala delprojekt har skolan satt upp tydliga mål. Fokus ligger på att främja närvaro och stärka elevers skolanknytning genom främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Samtliga insatser utgår från lokala behov som identifieras genom kartläggning.
Flextid utifrån elevers behov
Genom projektet har skolan bland annat utvecklat utökad studie och yrkesvägledning samt flextid, som är mer anpassad för elever med hög frånvaro utefter deras förutsättningar och behov. Skolan arbetar också med frågor som rör frånvarorapportering, dokumentation och rutiner för överlämningar och övergångar mellan olika stadier. Olika skolsociala aktiviteter planeras också som ett led i att öka elevernas delaktighet, trygghet, trivsel och stolthet över sin skola.
– Skolfrånvaro är inte bara ett problem för den enskilda eleven utan också för samhället i stort. På så sätt kan man säga att genom sitt aktiva arbete med att öka närvaron hos eleverna bidrar Almåsskolan både till en bättre framtid för individen och till samhällets utveckling, säger Carl Agnebrink, Göteborgsregionen, som är projektledare för projektet SAON.
Delade erfarenheter på nationell konferens
På SSA Rikskonferens 2024, en nationell konferens för skol- och arbetslivssamverkan , delade Almåsskolan med sig av sitt arbete. Seminariet hölls av Katarina Jakobsson, samordnare och lokal processledare och Susanne von Rosen, studie- och yrkesvägledare. Tillsammans presenterade de skolans modell för att främja närvaro och öka elevernas delaktighet och trivsel.
Katarina och Susanne visade bland annat hur arbetet inom SAON-projektet har lett till ökad motivation och framtidstro hos eleverna, vilket i sin tur ökar möjligheterna för dem att fullfölja sina studier. De berättade också om hur elevernas syn på stödet förändrats under arbetets gång.
– En av våra flexelever sa till mig, ”jag trodde inte att du ville hjälpa mig, jag trodde att du var tvungen”, berättar Katarina Jakobsson.
Projektet Skolanknytning och närvaro
I projektet Skolanknytning och närvaro arbetar grundskolor och introduktionsprogram från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet. Projektet pågår mellan 2023 och 2026 och drivs av Göteborgsregionen (GR) med finansiering från Europiska socialfonden (ESF)
Relaterat material
Prao väcker framtidstro hos elever i anpassad grundskola
Under våren fick elever i årskurs nio på Nordhemsskolan anpassad grundskola i Göteborg göra sin allra första prao. Under en vecka arbetade de på olika butiker och fick prova flera olika arbetsuppgifter – en upplevelse som väckte både stolthet och nya tankar om framtiden.
Unga kulturutvecklare ger nya perspektiv
Genom arbetssättet Unga kulturutvecklare skapar kulturförvaltningen nya vägar för ungas inflytande i regionens kulturliv. Ebba Kostmann är regionutvecklare och arbetar för att ungas perspektiv ska tas till vara i Västra Götalandsregionens utvecklings- och beslutsprocesser.
Tillsammans backar vi upp alla barn i Dalsland – en satsning för barnets bästa
I Dalsland pågår en stor samverkanssatsning för att ge barn och unga bättre förutsättningar att lyckas i livet. Genom modellen Backa barnet arbetar skola, socialtjänst, vård och polis tillsammans – tidigt och samordnat.