Så främjas närvaro genom flexibilitet och vägledning
Skolfrånvaro handlar inte bara om siffror. Det handlar om förlorad undervisningstid och förlorad tid i skolans sociala sammanhang. Varje frånvarande timma riskerar att innebära minskade möjligheter för eleven. Två dagars frånvaro per månad blir tjugo dagar per år – sammanlagt blir det över ett års förlorad skolgång under grundskoletiden.
Almåsskolan möter utmaningen
Grundskolan Almåsskolan i Mölndal arbetar inom ramen för projektet Skolanknytning och närvaro (SAON) för att möta denna utmaning. Inom sitt lokala delprojekt har skolan satt upp tydliga mål. Fokus ligger på att främja närvaro och stärka elevers skolanknytning genom främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Samtliga insatser utgår från lokala behov som identifieras genom kartläggning.
Flextid utifrån elevers behov
Genom projektet har skolan bland annat utvecklat utökad studie och yrkesvägledning samt flextid, som är mer anpassad för elever med hög frånvaro utefter deras förutsättningar och behov. Skolan arbetar också med frågor som rör frånvarorapportering, dokumentation och rutiner för överlämningar och övergångar mellan olika stadier. Olika skolsociala aktiviteter planeras också som ett led i att öka elevernas delaktighet, trygghet, trivsel och stolthet över sin skola.
– Skolfrånvaro är inte bara ett problem för den enskilda eleven utan också för samhället i stort. På så sätt kan man säga att genom sitt aktiva arbete med att öka närvaron hos eleverna bidrar Almåsskolan både till en bättre framtid för individen och till samhällets utveckling, säger Carl Agnebrink, Göteborgsregionen, som är projektledare för projektet SAON.
Delade erfarenheter på nationell konferens
På SSA Rikskonferens 2024, en nationell konferens för skol- och arbetslivssamverkan , delade Almåsskolan med sig av sitt arbete. Seminariet hölls av Katarina Jakobsson, samordnare och lokal processledare och Susanne von Rosen, studie- och yrkesvägledare. Tillsammans presenterade de skolans modell för att främja närvaro och öka elevernas delaktighet och trivsel.
Katarina och Susanne visade bland annat hur arbetet inom SAON-projektet har lett till ökad motivation och framtidstro hos eleverna, vilket i sin tur ökar möjligheterna för dem att fullfölja sina studier. De berättade också om hur elevernas syn på stödet förändrats under arbetets gång.
– En av våra flexelever sa till mig, ”jag trodde inte att du ville hjälpa mig, jag trodde att du var tvungen”, berättar Katarina Jakobsson.
Projektet Skolanknytning och närvaro
I projektet Skolanknytning och närvaro arbetar grundskolor och introduktionsprogram från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet. Projektet pågår mellan 2023 och 2026 och drivs av Göteborgsregionen (GR) med finansiering från Europiska socialfonden (ESF)
Relaterat material
”Vi bemöter inte elever som obehöriga!”
Hur kan elever på introduktionsprogrammen (IM) få bättre möjligheter att fullfölja sina studier? Den frågan var i fokus när Göteborgsregionen den 5 maj samlade lokala processledare och projektmedarbetare till en regional träff inom projektet Fokus IM.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.
Unga läsambassadörer inspirerade till läsning och skapande
Genom ett projekt i Västra Götalandsregionen har ungdomar tagit plats som läsambassadörer – ett nytänkande grepp för att nå barn med högläsning, berättande och skapande utanför skolans väggar. Genom sommarjobb, samverkan och lokalt förankrade aktiviteter har både de ungas intresse och barnens läslust vuxit.