Nya rutiner gav Guldhedsskolan koll på närvaron
På Guldhedsskolan i Göteborg tyckte lärarna att det var svårt att hinna med närvaroarbetet. Lösningen blev att anställa närvarosamordnare och ta fram nya rutiner. Genom gemensamma regler och nära kontakt med elever och föräldrar har skolan hittat nya sätt att få elever i riskzonen att klara skolgången.
Stöttar kollegor och elever
Susanne Söderberg är biträdande rektor för årskurs 7-9 och har arbetat med att stärka Guldhedskolans närvaroarbete i flera år. Arbetet inleddes i samband med att skolan hade fått ta del av en statlig satsning på lärarassistenter.
– När vi frågade lärarna om vilket stöd de behövde såg vi att närvaroarbetet tog mycket tid och skapade stress. Lärarna hade svårt att lägga tillräcklig tid på eleverna med störst stödbehov, berättar Susanne Söderberg.
Från början fick en lärarassistent bygga upp en plan och föra statistik över närvaroarbetet, i samarbete med elevhälsan. Nu arbetar två personer, bildläraren Sandra Plate och elevassistenten Jesper Landén, deltid som närvarosamordnare. De har delvis olika uppdrag, där Sandra Plate har ansvar för överblicken och statistiken, medan Jesper Landén jobbar i elevkaféet och med att stötta eleverna individuellt.
– Vi hjälper dem att organisera skoldagen. Många elever tycker att det är jobbigt om de inte har rätt saker med sig eller om de är försenade. Om jag möter upp på morgonen och går bredvid hela vägen in i klassrummet kan det göra stor skillnad, säger Jesper Landén.
Rutiner skapar förutsägbarhet
Det finns också en tydlig struktur för hur statistiken samlas in och tas om hand. Alla lärare på skolan tar närvaro fem minuter in i varje lektion. Varje dag uppmärksammar Jesper Landén de elever som inte har giltig frånvaro, genom att kontakta eleven eller vårdnadshavarna. Varje vecka får vårdnadshavarna ett automatiskt utskick som visar hur närvaron sett ut. Och var tredje vecka har närvarosamordnarna ett möte med elevhälsoteamet där de går igenom statistiken och avgör om skolan behöver dra i gång en frånvaroutredning.
Den tydliga informationen har gjort skillnad, säger Sandra Plate:
– I början kunde det vara så att föräldrarna inte riktigt förstod att man måste anmäla sina barn om de är sjuka. Ibland kanske de inte ens visste att deras barn inte kommit till skolan, de hade själva gått hemifrån och trodde att barnet hade åkt hit.
Närvaroarbetet på skolan har också stärkts genom tydliga rutiner och strukturer för lektionerna, något som ökar förutsägbarheten för både elever och lärare.
– Vi har till exempel färgkodat våra scheman och har samma färger på elevernas mappar som på schemapositionerna. Då kan man direkt se att något gått fel när det kommer en elev med röd mapp in på lektionen där alla ska ha blå mappar och det är lätt att be eleven hämta rätt material, säger Susanne Söderberg.
Sedan en tid tillbaka har skolan också en särskild undervisningsgrupp, Trappan, som är öppen två timmar om dagen och riktar sig till elever med problematisk skolfrånvaro.
– Vi har en del riktiga solskenshistorier. Till exempel hade vi en elev som hade det väldigt tufft av privata skäl. Arbetet handlade mycket om att hon skulle bli sedd och känna att någon brydde sig om henne. Att hon kunde få sitta i Trappan, i ett lugnare sammanhang, var avgörande för henne. Hon höjde sig i nästan alla ämnen i nian och kom in på sitt drömgymnasium, trots att hon missat i princip hela årskurs åtta, säger Sandra Plate.
Samtidigt som skolan infört nya närvarorutiner har personalen också, inom ramen för det ESF-finansierade projektet Skolanknytning och närvaro, arbetat med att förbättra skolanknytningen, bland annat genom att involvera elevrådet. När elevrådet har fått möjlighet att påverka sådant som möbleringen har engagemanget ökat. Även lärarna är nöjda med förändringen och de nya rutinerna i verksamheten, säger Sandra Plate:
– Vi får väldigt mycket uppskattning för kollegorna i och med avlastningen de får. Att det finns en särskild roll för oss som närvarosamordnare har varit positivt för hela skolan.
Fakta om Guldhedsskolan
- Tar emot elever från förskoleklass till årskurs nio
- Skolan har cirka 600 elever
- Ligger centralt i Göteborg, nära en knutpunkt i kollektivtrafiken, och har elever från olika stadsdelar
Relaterat material
När eleverna kommer i grupp blir prao enklare och roligare
Efter coronapandemin var det svårt att hitta praoplatser till alla elever. Göteborgsregionen (GR) satte då i gång ett arbete för att hitta lösningar på problemet. Projektledare Lena Sjöstrand berättar om hur grupp-prao blev ett framgångsrikt koncept som skapar nya möjligheter för elever att utvecklas.
Från oro till trygghet i Tidaholms skolverksamhet
När Skolinspektionen granskade Tidaholms skolor 2016 var tryggheten ett bekymmer. Idag, tack vare forskaren Hélène Jenvéns koncept ”Trygghet och studiero”, har skolmiljön förbättrats. Engagerad personal och tydliga regler har gjort stor skillnad, berättar Anneli Alm, tidigare skolchef i Tidaholm och Susanne Sandgren, projektledare för Fullföljda studier i Skaraborg.
När alla får vara med stärks tryggheten
Att vända trenden på en skola som redan har fått dåligt rykte kan vara svårt. På Eriksdalskolan i Skövde blev regeln ”alla får alltid vara med” startskott för ett utvecklingsarbete som har ökat måluppfyllelsen och stärkt tryggheten.