Skolsocialt stöd kan hjälpa fler att klara skolan
För att fler elever ska klara skolan krävs ett förbättrat samarbete mellan skola och socialtjänst. Nu har Göteborgsregionen (GR) genomfört en förstudie som dels kartlägger redan existerande former av samverkan mellan skola och socialtjänst, dels visar på vilka förutsättningar som enligt forskning krävs för att samverkan ska bli lyckad och hållbar över tid.
Stina Bergman Lindskog och Sandra Svensson är projektledare på GR och har genomfört förstudien ”Samordnat skolsocialt stöd vid närvaroproblematik” tillsammans med kollegorna Malin Isaksson och John Nelander.
Förstudien bygger på ett stort antal intervjuer och aktuell forskning om utmaningar och framgångsfaktorer när det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst.
Frågan väcker ett stort intresse just nu, berättar projektledarna – bland annat har Socialstyrelsen och Skolverket bjudit in GR för att berätta om resultaten. Det beror i grunden på att det är många barn med närvaroproblematik som inte klarar skolan, vilket gjort att behovet av samarbete mellan olika aktörer har ökat. I och med införandet av den nya socialtjänstlagen, som väntas träda i kraft i juli år 2025, och statsbidragen för inrättandet av skolsociala team stärks också styrningen mot samverkan.
– Vi på Göteborgsregionen har arbetat med liknande frågor under flera års tid, bland annat för att vi har fullföljda studier som ett politiskt prioriterat fokusområde. Det är också en av fyra kraftsamlingar i Västra Götalandsregionens regionala utvecklingsstrategi, berättar Stina Bergman Lindskog.
Viktigt att utvärdera
Många forskare och praktiker är ense om att skola och socialtjänst skulle vinna på att stärka samarbetet. Däremot saknas i mångt och mycket forskning på vilka gemensamma insatser som ger effekt på individnivå. Därför blir det viktigt att systematiskt följa upp och utvärdera de gemensamma insatserna för att bygga beprövad erfarenhet.
– Orsakerna till skolfrånvaron är ju ofta komplexa och kan innefatta stödbehov i hemmet. Genom att identifiera vilka orsaker som kräver gemensamma insatser av skolan och socialtjänsten skapas bättre insatser för barnet, säger Sandra Svensson.
Kartläggningen visar att samtliga tretton medlemskommuner i Göteborgsregionen redan har någon form av strukturerad samverkan mellan skola och socialtjänst för att få fler barn och unga att klara skolan. Samtidigt finns det stora skillnader när det gäller organisation, resurser och personal. Ett av hindren är att skola och socialtjänst arbetar utifrån olika lagrum och saknar insyn i varandras uppdrag.
– Samverkansforskningen beskriver att det här med att komma från olika kunskapsgrunder och verksamheter är själva poängen med att samverka. Vi bidrar med olika syn på ett gemensamt problem, säger Stina Bergman Lindskog. Men olikheterna också vara ett hinder om det inte finns förståelse för varandras uppdrag, lagrum och verksamhet. I flera intervjuer lyfts till exempel att närvaroproblematik tidigare inte setts som något som socialtjänsten ska jobba med – det är skolans uppdrag. Och i huvudsak är det skolans uppdrag, men beroende på vilken orsak som ligger till grund för att ett barn inte kommer till skolan kan det också vara socialtjänstens uppdrag.
Samverkan måste prioriteras
För att få samverkan att fungera krävs att fråga prioriteras och ges tydliga riktlinjer och långsiktig finansiering.
– Det är ytterst en chefsfråga, samverkan kommer inte att hända om man inte prioriterar det, säger Sandra Svensson. Cheferna i en kommun måste våga fatta ett beslut om att samverkan är något man vill satsa på.
I nästa steg hoppas Sandra Svensson och Stina Bergman Lindskog ta resultaten vidare till en genomförandefas – GR har ansökt om att få driva ett projekt i samarbete med Göteborgs universitet och Rädda Barnen.
– Vi ser att det finns en stor potential i att bygga beprövad erfarenhet tillsammans i Göteborgsregionen. Dataunderlaget blir mycket bättre om vi gör arbetet gemensamt, så att vi landar rätt och ser vilka insatser som verkligen gör skillnad, säger Stina Bergman Lindskog.
Läs mer om samordnat skolsocialt stöd
Relaterat material
Skolmåltiden – en outnyttjad pedagogisk resurs
Skolmåltiden är mer än ett sätt att ge elever energi. Den kan också bidra till ökad närvaro, trygghet och bättre studieresultat. Det vet Gunilla Martinsson, verksamhetsledare på Skolmatsakademin, och Ann-Christin Pinola, rektor, som har lång erfarenhet av att utveckla skolmåltider i Västra Götaland.
”Vi bemöter inte elever som obehöriga!”
Hur kan elever på introduktionsprogrammen (IM) få bättre möjligheter att fullfölja sina studier? Den frågan var i fokus när Göteborgsregionen den 5 maj samlade lokala processledare och projektmedarbetare till en regional träff inom projektet Fokus IM.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.