Andelen behöriga niondeklassare sjunker
Skolverkets nya statistik visar att 83,7 procent av eleverna som gick ut nian i våras blev behöriga, jämfört med 85,2 procent år 2023. Det innebär att nästan 20 000 av totalt drygt 122 000 elever saknar behörighet till nationellt program på gymnasiet.
Föräldrars utbildningsnivå har allt större betydelse
Statistiken visar att föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för resultaten oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationbakgrund. Andelen elever som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan är högre bland elever som har minst en förälder med eftergymnasial utbildning, jämfört med elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå.
Drygt 91 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning blev i år behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med knappt 73 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning.
”Elevernas socioekonomiska bakgrund har en stor – och ökande – betydelse för betygen. Skolan lyckas idag med andra ord inte kompensera för elevers skilda förutsättningar”, säger Anna Castberg, enhetschef på Skolverket, i ett pressmeddelande.
Enligt Skolverket är skillnaden i årets statistik den största som har uppmätts under den senaste tioårsperioden.
Bland elever vars föräldrar har högst förgymnasial eller gymnasial utbildning saknade 27,4 procent av eleverna behörighet medan motsvarande andel bland elever vars föräldrar har en högre utbildning var 8,6 procent. Statistiken visar också att antalet elever som saknar behörighet har ökat i båda grupper, jämfört med våren 2023. Ökningen ligger på 3 respektive 0,9 procentenheter.
Skillnader mellan könen mindre än någonsin
Ända sedan Skolverket startade mätningarna 1998 har andelen behöriga flickor har varit högre än andelen behöriga pojkar. Dock visar den nya statistiken från våren 2024 att skillnaden mellan könen aldrig varit så liten som nu.
15,9 procent av flickorna som gick ut nian i våras saknade behörighet, jämfört med 16,6 procent av pojkarna. Andelen flickor som inte var behöriga har ökat med 1,7 procent jämfört med våren 2023. Andelen pojkar har ökat med 1,2 procent.
Även när det kommer till genomsnittligt meritvärde fortsätter skillnaderna mellan flickor och pojkar att minska. Sedan 1998 har flickor i genomsnitt haft ett högre meritvärde en pojkar, men skillnaden har aldrig varit så liten som våren 2024.
Flickorna har i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkarna under hela mätperioden sedan våren 1998. Även förra årets statistik visade att skillnaden mellan könen minskat. Då var det 85,8 procent av flickorna och 84,6 procent av pojkarna som blev behöriga till något av de nationella programmen.
Färre elever klarar matematiken
När det kommer till de obligatoriska ämnena minskade andelen elever med godkända betyg i 14 av 17 ämnen jämfört med förra läsåret. Det är i matematik som den största förändringen syns. Där minskade andelen elever med godkänt betyg med 1,9 procentenheter från 2023 till 2024.
I år är det är 12,8 procent av eleverna som inte når målen i matematik, vilket motsvarar drygt 15 600 elever.
Skolverket konstaterar i sin rapport att 58,9 procent av de elever som fick betyg F i matematik i årskurs 6 vårterminen 2021 ävenhade F även som slutbetyg i matematik i årskurs 9 vårterminen 2024. Det motsvarar knappt 6200 elever.
Läs mer
Fakta om behörighet
Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, vilket är den behörighet som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i minst ytterligare fem ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.
Källa: Skolverket
Relaterat material
När eleverna kommer i grupp blir prao enklare och roligare
Efter coronapandemin var det svårt att hitta praoplatser till alla elever. Göteborgsregionen (GR) satte då i gång ett arbete för att hitta lösningar på problemet. Projektledare Lena Sjöstrand berättar om hur grupp-prao blev ett framgångsrikt koncept som skapar nya möjligheter för elever att utvecklas.
Från oro till trygghet i Tidaholms skolverksamhet
När Skolinspektionen granskade Tidaholms skolor 2016 var tryggheten ett bekymmer. Idag, tack vare forskaren Hélène Jenvéns koncept ”Trygghet och studiero”, har skolmiljön förbättrats. Engagerad personal och tydliga regler har gjort stor skillnad, berättar Anneli Alm, tidigare skolchef i Tidaholm och Susanne Sandgren, projektledare för Fullföljda studier i Skaraborg.
När alla får vara med stärks tryggheten
Att vända trenden på en skola som redan har fått dåligt rykte kan vara svårt. På Eriksdalskolan i Skövde blev regeln ”alla får alltid vara med” startskott för ett utvecklingsarbete som har ökat måluppfyllelsen och stärkt tryggheten.