Övergångar i skolan - vad fungerar?
Att få till bra övergångar mellan årskurser och stadier är en viktig fråga för alla skolor. Men vad ska skolpersonalen tänka på för att stötta eleverna på bästa sätt? I den här artikeln har Skaraborgs kommunalförbund samlat aktuell och relevant kunskap som kan ge vägledning.
Vid övergångar mellan skolor och skolformer i allmänhet, och övergången mellan årskurs 6 och 7 i synnerhet, ställs skolorganisationen inför ett viktigt men svårt arbete. Att organisera övergången så att undervisningen främjar varje enskild elevs utveckling och lärande.
Skollagen slår fast att hänsyn ska tas till elevernas olika behov i undervisningen samt att stöd och stimulans ska finnas på plats för att den enskilde eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Övergången mellan årskurs 6 och 7 är mer komplex än tidigare övergångar. Detta ställer höga krav på både avlämnade och mottagande skola.
Övergången till högstadiet är extra riskfylld
Övergångar mellan skolor och skolformer är alltid riskfyllda, kritiska faser för både kontinuitet, progression och trygghet som behöver byggas med kvalitet, struktur och systematik. I samband med övergångar finns risk för att viktig information om elevernas lärande och utveckling går förlorad. Det kan i sin tur leda till att kunskapsutvecklingen och det sociala samspelet hämmas och därmed ökar risken för en problematisk skolfrånvaro. Riskerna är så pass höga att det här kan finnas svar på varför ett senare studieavbrott sker, att eleven inte fullföljer sina studier.
Den mest riskfyllda övergången återfinns mellan årskurs 6 och 7. Att just denna övergång ses som den mest riskfyllda beror på att det här sker en stor förändring för eleverna med ett betydligt högre studietempo och en helt ny struktur. Men också ett högre krav på det egna ansvaret. Tillsammans med detta innebär övergången ofta dessutom en ny klassammansättning, nya lärare och fler lärare som är involverade i lärandet.
De styrdokument som skolan vilar på trycker hårt på att alla barn och elever ska ges möjlighet och förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i skolan. För att kunna nå detta är det såklart mycket viktigt att alla lärare känner till och anpassar undervisningen efter elevernas kunskapsnivåer och förutsättningar. Det ställer höga krav på organiseringen hos både avlämnande och mottagande skola. Mottagande lärare behöver i god tid få tillgång till dokumentation kring varje enskild elev, för alla de klasser denne ska undervisa, och utifrån denna planera sin undervisning så att den matchar elevsammansättningen.
Dokumentationen behöver hålla en hög kvalitet och en professionalism, det innebär en aktuell och relevant information kopplat till progressionen i elevernas utveckling, lärande och det undervisningsinnehåll de tagit del av har sakligt innehåll, det vill säga inte innehåller värdeladdade ord eller uppgifter om personliga egenskaper.
Jämställdhetsperspektiv och likvärdighet saknas ofta
Granskningar visar att det är förhållandevis få skolor som aktivt tar ett ansvar för att jämställdhetsperspektivet genomsyrar överlämningsarbetet. Trots att alla elever, oavsett kön eller könstillhörighet, ska få möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen så syns det sällan i arbetet med övergångar.
Föreställningar om kön kan påverka vilken information som finns i dokumentationen kring en elev, hur den lämnas och/eller tas emot. Det kan i värsta fall bidra till att skolan förstärker könsstereotypa normer och beteenden, istället för att motverka dessa.
Mottagande skola behöver ha tydliga strukturer
Ett flertal lärare inte tar del av dokumentation från avlämnande skola. Detta beror antingen på att den inte finns tillgänglig, inte anses relevant eller att man som lärare aktivt väljer att inte ta del av dokumentation för att skapa en ”egen bild” av eleverna. Detta synsätt riskerar att försena stödinsatser som elever är i behov av. Även en otydlig ansvarsfördelning och brist på stöd från skolledning pekas ut som orsaker till att övergångarna inte blir sömlösa.
Granskningar visar att övergångsarbetet i många fall saknar ledning och styrning, även om rutiner och praxis finns, så är de sällan dokumenterade eller förankrade. Detta leder till att systematiken blir bräcklig, men också sårbar när nyckelpersoner försvinner. Centrala riktlinjer med en väl förankrad handlingsplan, utifrån kommunens lokala förutsättningar, kan främja övergångsarbetet på ett positivt sätt. Övergångsarbetet och hur dokumentation används bör och följas upp och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.
Samverkan är nyckeln till framgång
Den överlämningsdokumentation som mottagande lärare tar del av fokuserar ofta på de elever med stödbehov, och ibland på de som når de högre betygsstegen. Mer sällan finns relevant dokumentation kring de elever som finns däremellan. En av anledningarna till detta kan vara att dokumentation inte är efterfrågad.
Mottagande skola behöver därför på ett strukturerat sätt samverka med avlämnande skola om undervisningens innehåll för att på så sätt skapa sammanhang, kontinuitet, progression och en begriplighet för eleverna. Detta behöver göras i varje enskilt ämne.
Källor
- Övergångar – Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7 (Skolinspektionen, 2018)
- Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)
Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Relaterat material
När alla får vara med stärks tryggheten
Att vända trenden på en skola som redan har fått dåligt rykte kan vara svårt. På Eriksdalskolan i Skövde blev regeln ”alla får alltid vara med” startskott för ett utvecklingsarbete som har ökat måluppfyllelsen och stärkt tryggheten.
Besökarna flockades på mässan inför val till anpassad gymnasieskola
Varje år anordnar Göteborgsregionen en mässa inför valet till anpassad gymnasieskola, för att hjälpa eleverna att fatta välgrundade gymnasieval. Här får elever och föräldrar möjlighet att botanisera bland spännande alternativ och skolorna får chansen att skapa en första kontakt med sina framtida elever.
Nya rutiner gav Guldhedsskolan koll på närvaron
På Guldhedsskolan i Göteborg tyckte lärarna att det var svårt att hinna med närvaroarbetet. Lösningen blev att anställa närvarosamordnare och ta fram nya rutiner. Genom gemensamma regler och nära kontakt med elever och föräldrar har skolan hittat nya sätt att få elever i riskzonen att klara skolgången.