Övergångar i skolan - vad fungerar?
Att få till bra övergångar mellan årskurser och stadier är en viktig fråga för alla skolor. Men vad ska skolpersonalen tänka på för att stötta eleverna på bästa sätt? I den här artikeln har Skaraborgs kommunalförbund samlat aktuell och relevant kunskap som kan ge vägledning.
Vid övergångar mellan skolor och skolformer i allmänhet, och övergången mellan årskurs 6 och 7 i synnerhet, ställs skolorganisationen inför ett viktigt men svårt arbete. Att organisera övergången så att undervisningen främjar varje enskild elevs utveckling och lärande.
Skollagen slår fast att hänsyn ska tas till elevernas olika behov i undervisningen samt att stöd och stimulans ska finnas på plats för att den enskilde eleven ska kunna utvecklas så långt som möjligt. Övergången mellan årskurs 6 och 7 är mer komplex än tidigare övergångar. Detta ställer höga krav på både avlämnade och mottagande skola.
Övergången till högstadiet är extra riskfylld
Övergångar mellan skolor och skolformer är alltid riskfyllda, kritiska faser för både kontinuitet, progression och trygghet som behöver byggas med kvalitet, struktur och systematik. I samband med övergångar finns risk för att viktig information om elevernas lärande och utveckling går förlorad. Det kan i sin tur leda till att kunskapsutvecklingen och det sociala samspelet hämmas och därmed ökar risken för en problematisk skolfrånvaro. Riskerna är så pass höga att det här kan finnas svar på varför ett senare studieavbrott sker, att eleven inte fullföljer sina studier.
Den mest riskfyllda övergången återfinns mellan årskurs 6 och 7. Att just denna övergång ses som den mest riskfyllda beror på att det här sker en stor förändring för eleverna med ett betydligt högre studietempo och en helt ny struktur. Men också ett högre krav på det egna ansvaret. Tillsammans med detta innebär övergången ofta dessutom en ny klassammansättning, nya lärare och fler lärare som är involverade i lärandet.
De styrdokument som skolan vilar på trycker hårt på att alla barn och elever ska ges möjlighet och förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt i skolan. För att kunna nå detta är det såklart mycket viktigt att alla lärare känner till och anpassar undervisningen efter elevernas kunskapsnivåer och förutsättningar. Det ställer höga krav på organiseringen hos både avlämnande och mottagande skola. Mottagande lärare behöver i god tid få tillgång till dokumentation kring varje enskild elev, för alla de klasser denne ska undervisa, och utifrån denna planera sin undervisning så att den matchar elevsammansättningen.
Dokumentationen behöver hålla en hög kvalitet och en professionalism, det innebär en aktuell och relevant information kopplat till progressionen i elevernas utveckling, lärande och det undervisningsinnehåll de tagit del av har sakligt innehåll, det vill säga inte innehåller värdeladdade ord eller uppgifter om personliga egenskaper.
Jämställdhetsperspektiv och likvärdighet saknas ofta
Granskningar visar att det är förhållandevis få skolor som aktivt tar ett ansvar för att jämställdhetsperspektivet genomsyrar överlämningsarbetet. Trots att alla elever, oavsett kön eller könstillhörighet, ska få möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen så syns det sällan i arbetet med övergångar.
Föreställningar om kön kan påverka vilken information som finns i dokumentationen kring en elev, hur den lämnas och/eller tas emot. Det kan i värsta fall bidra till att skolan förstärker könsstereotypa normer och beteenden, istället för att motverka dessa.
Mottagande skola behöver ha tydliga strukturer
Ett flertal lärare inte tar del av dokumentation från avlämnande skola. Detta beror antingen på att den inte finns tillgänglig, inte anses relevant eller att man som lärare aktivt väljer att inte ta del av dokumentation för att skapa en ”egen bild” av eleverna. Detta synsätt riskerar att försena stödinsatser som elever är i behov av. Även en otydlig ansvarsfördelning och brist på stöd från skolledning pekas ut som orsaker till att övergångarna inte blir sömlösa.
Granskningar visar att övergångsarbetet i många fall saknar ledning och styrning, även om rutiner och praxis finns, så är de sällan dokumenterade eller förankrade. Detta leder till att systematiken blir bräcklig, men också sårbar när nyckelpersoner försvinner. Centrala riktlinjer med en väl förankrad handlingsplan, utifrån kommunens lokala förutsättningar, kan främja övergångsarbetet på ett positivt sätt. Övergångsarbetet och hur dokumentation används bör och följas upp och ingå i det systematiska kvalitetsarbetet.
Samverkan är nyckeln till framgång
Den överlämningsdokumentation som mottagande lärare tar del av fokuserar ofta på de elever med stödbehov, och ibland på de som når de högre betygsstegen. Mer sällan finns relevant dokumentation kring de elever som finns däremellan. En av anledningarna till detta kan vara att dokumentation inte är efterfrågad.
Mottagande skola behöver därför på ett strukturerat sätt samverka med avlämnande skola om undervisningens innehåll för att på så sätt skapa sammanhang, kontinuitet, progression och en begriplighet för eleverna. Detta behöver göras i varje enskilt ämne.
Källor
- Övergångar – Skolors arbete vid elevers övergång till årskurs 7 (Skolinspektionen, 2018)
- Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)
Se, tolka och agera – om rätten till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)
Relaterat material
Skolmåltiden – en outnyttjad pedagogisk resurs
Skolmåltiden är mer än ett sätt att ge elever energi. Den kan också bidra till ökad närvaro, trygghet och bättre studieresultat. Det vet Gunilla Martinsson, verksamhetsledare på Skolmatsakademin, och Ann-Christin Pinola, rektor, som har lång erfarenhet av att utveckla skolmåltider i Västra Götaland.
”Vi bemöter inte elever som obehöriga!”
Hur kan elever på introduktionsprogrammen (IM) få bättre möjligheter att fullfölja sina studier? Den frågan var i fokus när Göteborgsregionen den 5 maj samlade lokala processledare och projektmedarbetare till en regional träff inom projektet Fokus IM.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.