"Alla unga ska känna att deras röst spelar roll"
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har i höst lanserat handledningen Demokrati i praktiken – ett nytt stödmaterial för skolpersonal som arbetar i anpassad skola. Målet är att ge lärare, skolledare och huvudmän konkreta verktyg för att stärka elevers delaktighet och inflytande i frågor som rör deras vardag.
Viktigt att bli hörd
– Vi vill att alla unga, oavsett funktionsförmåga, ska ha samma möjlighet att delta i demokratin. Delaktighet handlar inte bara om att få säga vad man tycker, utan också om att bli lyssnad på och känna att ens åsikter gör skillnad, säger Aleksandra Karlsson, utvecklingsledare på MUCF.
Handledningen har tagits fram tillsammans med Göteborgsregionen (GR) och bygger på erfarenheter från arbetet med ungdomsenkäten LUPP – lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Den genomförs regelbundet i över 110 kommuner och finns nu även i en anpassad version för elever med särskilda behov.
– Vid vår genomgång av vilka grupper av unga som svarar på LUPP-enkäten såg vi att många unga i anpassade skolformer inte nåddes. Enkäten upplevdes som för lång och för komplex. Därför utvecklade vi en kortare version med möjlighet till bildstöd, säger Aleksandra Karlsson.
Kommuner i Göteborgsregionen var bland de första att använda den anpassade LUPP-enkäten. Hälften av de unga som svarade på den anpassade enkäten under 2023 hörde till Göteborgsregionen. Men många kommuner visste inte hur de skulle använda resultaten. Då växte idén fram om att skapa en handledning som både ger de unga förståelse för demokratiska systemet och som gör det enklare att använda resultaten.
Handledning i två delar
Handledningen är uppbyggd i två delar. Den första introducerar grundläggande frågor om mänskliga rättigheter, val och demokratiska processer. Eleverna får öva på att uttrycka sina åsikter, förstå vad en enkät är och varför man samlar in ungas perspektiv. Den andra delen fokuserar på hur skolor och kommuner kan samarbeta för att de ungas åsikter ska tas tillvara och hur man kan skapa möten mellan unga och beslutsfattare.
– Det är en praktisk handledning, med övningar som kan anpassas efter elevernas nivå. Tanken är att skolor kan arbeta med den under hela året – inte bara när LUPP- enkäten genomförs på hösten, säger Karlsson.
Hon ser både behov och utmaningar. MUCF:s egna rapporter visar att unga med funktionsnedsättning i lägre grad känner sig delaktiga i samhället och har mindre tilltro till att kunna påverka politiska beslut.
– Det finns fortfarande många förutfattade meningar om att unga med funktionsnedsättningar inte kan delta fullt ut i demokratiska processer. De här fördomarna vill vi ändra på. Så länge vi ger rätt stöd kan alla unga vara delaktiga, säger Karlsson.
Handledningen Demokrati i praktiken finns tillgänglig via MUCF:s webbplats och riktar sig i första hand till skolpersonal, men även till kommunala tjänstepersoner och politiker som arbetar med ungdomsfrågor och vill stärka sitt ungdomsperspektiv. Via MUCF:s webb är det också möjligt att ta del av ett större demokratipaket med verktyg och material som är tänkt att underlätta arbetet med att prata demokrati med unga i skolan och på fritiden.
– Skolan är en central arena för att stärka ungas kunskaper om demokrati och inflytande. Vi hoppas att handledningen ska inspirera fler att våga prata om demokrati i, och även utanför, klassrummet- och att alla unga ska känna att deras röst faktiskt spelar roll, säger Aleksandra Karlsson.
Relaterat material
FN-rollspel ger eleverna självförtroende och motivation
På Böskolan i Göteborg har FN-rollspel blivit mer än ett uppskattat inslag. Det är numera ett arbetssätt där flera ämnen vävs samman och där hela mellan- och högstadiet deltar. Genom arbetet utvecklar eleverna både sin förståelse för demokratiska processer och sitt självförtroende.
Främja skolanknytning och närvaro
I projektet Skolanknytning och närvaro som pågår mellan 2023 och 2026 arbetar skolor och verksamheter från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet.
”Ett skolbibliotek med fackutbildad personal gör stor skillnad”
Alla elever ska sedan 1 juli i år ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek – men verkligheten ser olika ut i stora delar av Västra Götaland. Malin Carlsson, bibliotekskonsulent på Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen (VGR), arbetar för att stärka skolbiblioteken och stötta kommuner i det nya uppdraget.