Så arbetar Härryda för att öka skolnärvaron
I Härryda kommun införde skolorna 2023 ett nytt arbetssätt för att förbättra statistiken över frånvaron och främja skolnärvaron. Nu har Göteborgsregionen (GR) tagit fram en film för att visa hur Härryda arbetar med närvarostatistik och stöttning av elever på både kort och lång sikt.
Skolfrånvaro kan ge ond spiral
– Närvarorapportering är viktigt, det är den väg vi har för att upptäcka frånvaro, säger Lina Häger, projektledare på Göteborgsregionen.
I dagsläget finns ingen nationell närvarostatistik, men i Skolverkets senaste sammanställning från höstterminen 2023 visade det sig att 15 procent av eleverna i förskoleklass och grundskolan då hade en total frånvaro på mellan 15 och 29 procent. Drygt fyra procent hade en frånvaro på mer än 30 procent, vilket motsvarar minst fem veckors frånvaro.
Skolfrånvaro kan leda till att elever missar viktiga undervisningsmoment, vilket kan skapa en ond spiral där eleven känner olust att gå till skolan och riskerar att hamna utanför den sociala gemenskapen. Att tidigt analysera mönster i frånvaron ger skolledare och lärare faktabaserade underlag för att fatta beslut om insatser och utvecklingsarbete.
– Att föra tillförlitlig statistik är en grundförutsättning för att snabbt identifiera och bryta en frånvarotrend. Det är viktigt att agera även när man ser små förändringar, eftersom frånvaro föder frånvaro, säger Lina Häger. Det handlar om att ställa frågan: Varför ser det ut som det gör och vad kan vi göra åt det?
I Härryda kommun har närvaroarbetet gradvis byggts ut under de senaste åren. Kommunen arbetade tidigare framför allt med att stötta eleverna med problematisk frånvaro, bland annat med hjälp av närvaroteam. Men det arbetet upplevdes som otillräckligt – insatserna kom in när problemen redan vuxit sig stora. Därför infördes ett gemensamt system för närvarorapportering och uppföljning där personalen reagerar även på mindre avvikelser, för att fånga upp eventuella problem i tid.
Engagemang och ledarskap
I dag kartlägger skolorna tidigt vilka faktorer som ligger bakom frånvaron och anpassar åtgärderna till orsakerna. Filmen Är eleven i skolan? Organisera för ett systematiskt arbete med koll och uppföljning visar hur systemet används i praktiken, i klassrummen och i förvaltningen.
Härrydas erfarenheter visar på vikten av engagemang, stöd och ledarskap på flera nivåer – det är viktigt att politiker, förvaltning, rektorer och lärare samarbetar och drar åt samma håll.
Andra lärdomar är att systemet måste vara enkelt att använda i vardagen, så att närvarorapporteringen inte upplevs som ett hinder för undervisningen och att resultaten tas om hand och leder till förändringar.
– Det räcker ju inte att bara registrera närvaron, det gäller att statistiken används till åtgärder och insatser som faktiskt leder till förbättringar för eleverna, säger Lina Häger
Filmen Är eleven i skolan? Organisera för ett systematiska arbete med koll och uppföljning
Relaterat material
Så satsar Da Vinci-skolan i Ale på trygghet och delaktighet
Da Vinci-skolan i Ale har tagit ett helhetsgrepp kring närvarofrågan. Genom projektet SAON – Skolanknytning och närvaro – har skolan arbetat systematiskt med att skapa trygghet, delaktighet och motivation hos eleverna. Resultatet? Förbättrade skolresultat och högre trivsel.
Regionalt samarbete stärker anpassad gymnasieskola
Elever på anpassad gymnasieskola har ofta svårt att visa sina styrkor för arbetsgivare. Nu tar medlemmar i det regionala programrådet i Göteborgsregionen gemensamt fram ett nytt material för att visa på elevernas kunskaper. Målet är att ge eleverna bättre möjligheter att visa sina kunskaper och sin potential.
”Är man inte trygg i skolan blir det svårt att lära sig något”
Åsa Nilsson, analytiker på FoU i Väst, har lång erfarenhet av enkätstudier och arbetar återkommande med ungdomsundersökningen LUPP. Genom att samla in data om ungas livssituation och hälsa hjälper undersökningen kommuner att skapa bättre förutsättningar för unga.