Skolmåltiden – en outnyttjad pedagogisk resurs
Skolmåltiden är mer än ett sätt att ge elever energi. Den kan också bidra till ökad närvaro, trygghet och bättre studieresultat. Det vet Gunilla Martinsson, verksamhetsledare på Skolmatsakademin, och Ann-Christin Pinola, rektor, som har lång erfarenhet av att utveckla skolmåltider i Västra Götaland.
Genom nätverket Skolmatsakademin får skolor stöd i att förbättra sina måltider – med målet att fler elever ska lyckas i skolan.
Gunilla Martinsson har tidigare arbetat som måltidschef och Ann-Christin Pinola som rektor. Båda har sett hur skolmåltiden påverkar elevernas vardag.
– För mig började engagemanget när jag tillträdde som rektor på Gustaf Adolfskolan i Alingsås för mer än tjugo år sedan, berättar Ann-Christin Pinola. Vi funderade på hur vi skulle få alla elever att stanna kvar i skolan och äta lunch. Många köpte godis, energidrycker eller snabbmat i stället.
När skolpersonalen började undersöka orsakerna till frånvaron insåg de att många elever tyckte att skolmåltidsmiljön var krävande och svår att hantera.
– Det är många intryck: starka dofter, höga ljud, trånga utrymmen. Alla går in och ut genom samma dörr, det blir köer, knuffar och ibland bråk. Många elever vände i dörren – och vi visste ofta inte vart de tog vägen, säger Ann-Christin Pinola.
Gunilla Martinsson fyller i:
– Lunchen är en svår miljö för många elever. Om de väl börjar känna att ”nej, jag vill inte gå dit”, så går de ofta hellre hungriga hela dagen. Att få måltiderna att fungera är en viktig nyckel för fullföljda studier, säger Gunilla Martinsson.
En lösning: måltid på lektionstid
På Gustaf Adolfskolan provade man att lägga lunchen mitt i ett längre lektionspass. Eleverna åt tillsammans med sina lärare, som samtidigt fick i uppdrag att lära känna eleverna – särskilt dem som behövde extra stöd.
– Då försvann köerna, det blev tystare, alla åt, inget svinn – och eleverna stannade kvar. Elever med särskilda behov kunde gå till matsalen med sina lärare när de visste att de kunde sitta tryggt där. Det bästa var att vi såg tydliga resultat. Från mediokra resultat blev vi en av skolorna i Sverige med bäst studieresultat. Förändringen var så märkbar att forskare från Stockholms universitet hörde av sig för att ta reda på vad vi gjorde, berättar Ann-Christin Pinola.
Senare forskning vid universiteten i Umeå och Örebro visar samma sak: när alla elever äter skolmat förbättras resultaten.
Skolmatsakademins roll
Skolmatsakademin startade som ett projekt inom Västra Götalandsregionen för att främja fullföljda studier. Men behovet av kunskap om skolmåltider var så stort att arbetet fortsatte – idag har Skolmatsakademin verksamhetsstöd från regionen.
I början varierade både kunskap, engagemang och utbud mellan skolor – men i dag har engagemanget ökat. Fler ser vikten av att främja goda matvanor i skolan och att eleverna lär sig hur valet av livsmedel kan påverka hälsan och miljön. Men många skolor har fortfarande stora utmaningar, i form av exempelvis otrygghet, skadegörelse och svinn.
– Många ser lunchen bara som ett tillfälle för eleverna att fylla på energi. Men om vi skapar trygghet och integrerar måltiden med resten av skoldagen får vi lugnare miljöer, mindre skadegörelse och mindre bråk i korridorerna. Det förbättrar studieron och ger bättre förutsättningar att klara skolan, inte minst för elever i behov av särskilt stöd, säger Gunilla Martinsson.
Hon betonar också att skolmåltiden är en stor investering för kommunerna.
– Vi ser skolmåltiden som en outnyttjad resurs. Skolmaten kan kosta tre gånger så mycket som läromedel och lärarnas fortbildning tillsammans. Då är det viktigt att se till att den här stunden, den stora resurs vi faktiskt förfogar över, bidrar till elevernas lärande.
Om Skolmatsakademin
Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk inom Västra Götaland som vänder sig till personer som är verksamma inom skola och skolrestaurang. Nätverket startades år 2006 för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan. .
Skolmatsakademin finansieras av miljö- och regionutvecklingsnämnden i Västra Götalandsregionen och medverkande kommuner samt skolorganisationer i Västra Götaland.
Relaterat material
”Vi bemöter inte elever som obehöriga!”
Hur kan elever på introduktionsprogrammen (IM) få bättre möjligheter att fullfölja sina studier? Den frågan var i fokus när Göteborgsregionen den 5 maj samlade lokala processledare och projektmedarbetare till en regional träff inom projektet Fokus IM.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.
Unga läsambassadörer inspirerade till läsning och skapande
Genom ett projekt i Västra Götalandsregionen har ungdomar tagit plats som läsambassadörer – ett nytänkande grepp för att nå barn med högläsning, berättande och skapande utanför skolans väggar. Genom sommarjobb, samverkan och lokalt förankrade aktiviteter har både de ungas intresse och barnens läslust vuxit.