"Är man inte trygg i skolan blir det svårt att lära sig något över huvud taget"
Åsa Nilsson, analytiker på FoU i Väst, har lång erfarenhet av enkätstudier och arbetar återkommande med ungdomsundersökningen LUPP. Genom att samla in data om ungas livssituation och hälsa hjälper undersökningen kommuner att skapa bättre förutsättningar för unga.
– Ju fler som deltar i LUPP, desto mer intressanta blir resultaten. Det är roligt att samarbetet kring undersökningen har utvecklats inom GR, berättar Åsa Nilsson, som skrivit två regionala rapporter på materialet.
Den här rapporten som fokuserar på ungas psykiska hälsa har hon skrivit tillsammans med fyra forskare: Jeanette Olsson, kollega på FoU i Väst, Linda Hiltunen och Torbjörn Forkby från Linnéuniversitet och Russell Turner från Göteborgs universitet.
I rapporten undersöks bland annat hur skolrelaterad stress, användning av mobiler och sociala medier samt upplevelser av otrygghet och erfarenheter av utsatthet kan bidra till psykisk ohälsa. LUPP-resultaten visar på försämrad självskattad hälsa/mående över tid, särskilt bland tjejer, medan utvecklingen av hälsobesvär inte är lika tydlig. Lärmiljön och den sociala situationen i skolan spelar en viktig roll – inte minst kan man se att otrygghet påverkar hälsan negativt.
– Ungdomar som har utsatts för mobbning uttrycker en betydligt sämre hälsa än andra. Mobbning sker oftast i skolan, och är man inte trygg i skolan blir det svårt att lära sig något över huvud taget, säger Åsa Nilsson. Men det är viktigt att lyfta helhetsperspektivet, hela livssituationen för ungdomar. Vi ser att många av faktorerna i ungas liv hänger ihop.
Könsskillnader och utsatthet
Undersökningen visar också på skillnader mellan tjejer och killar, där tjejers självskattade psykiska ohälsa är mer utbredd än killars, samt att unga med annan könstillhörighet är extra utsatta.
– 30 procent av ungdomarna i årskurs 8 säger att de har blivit mobbade det senaste halvåret. Andelen är större bland tjejer än killar, och bland de med annan könsidentitet är den ännu lite större. Flickor upplever också mer otrygghet i skolan än pojkar, förklarar Åsa.
Hon lyfter fram att unga med funktionsnedsättning generellt är mer utsatta, både när det gäller mobbning, hot och brott. Oro för föräldrarnas ekonomi är en annan faktor som kopplas till utsatthet och otrygghet.
Rapporten skapar viktiga samtal
För Åsa är det viktigt att undersökningens resultat används för att skapa dialog med ungdomarna själva.
– Vi vet att kommunerna använder rapporten som ett underlag till dialog med ungdomarna. Rapporten ger oss en del svar, men fler fördjupade svar får vi när vi pratar med ungdomarna själva, säger hon.
Läs mer om LUPP
- Klicka här för att läsa om LUPP i Göteborgsregionen och ladda ner rapporten
- Klicka här för att läsa mer om enkäten på MUCF:s hemsida
Relaterat material
FN-rollspel ger eleverna självförtroende och motivation
På Böskolan i Göteborg har FN-rollspel blivit mer än ett uppskattat inslag. Det är numera ett arbetssätt där flera ämnen vävs samman och där hela mellan- och högstadiet deltar. Genom arbetet utvecklar eleverna både sin förståelse för demokratiska processer och sitt självförtroende.
Främja skolanknytning och närvaro
I projektet Skolanknytning och närvaro som pågår mellan 2023 och 2026 arbetar skolor och verksamheter från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet.
”Ett skolbibliotek med fackutbildad personal gör stor skillnad”
Alla elever ska sedan 1 juli i år ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek – men verkligheten ser olika ut i stora delar av Västra Götaland. Malin Carlsson, bibliotekskonsulent på Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen (VGR), arbetar för att stärka skolbiblioteken och stötta kommuner i det nya uppdraget.