”Ett skolbibliotek med fackutbildad personal gör stor skillnad”

Alla elever ska sedan 1 juli i år ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek – men verkligheten ser olika ut i stora delar av Västra Götaland. Malin Carlsson, bibliotekskonsulent på Kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen (VGR), arbetar för att stärka skolbiblioteken och stötta kommuner i det nya uppdraget.

Malin Carlsson, Kulturförvaltningen, VGR.

Sedan årsskiftet har Malin Carlsson och kollegan Bodil Alvarsdotter fått ett nytt regionalt uppdrag: att stödja kommuner i arbetet med att utveckla sin skolbiblioteksverksamhet. Uppdraget finns inskrivet i den regionala biblioteksplanen 2024–2027.

– Vi ska tillsammans med kommuner och delregionala strukturer stärka infrastrukturen för skolbiblioteken, berättar Malin Carlsson.

I och med lagändringarna kring stärkt skolbiblioteksverksamhet som trädde i kraft 1 juli 2025 ställs det krav på att alla skolor ska ha ett bemannat skolbibliotek. Den nya lagen har gjort det tydligt hur stora skillnaderna är mellan olika kommuner och skolor i regionen.

– Förutsättningarna varierar mycket. Vissa skolor har välfungerande skolbibliotek med anpassade lokaler och utbildade bibliotekarier, medan andra kanske har ett ”bibliotek” som består av ett par bokhyllor i en korridor och knappt har någon bemanning alls. Fackförbundet DIK har som riktlinje att en heltidsanställd skolbibliotekarie ska ha ansvar för 300 elever i grundskolan och 400 elever i gymnasieskolan. I praktiken finns det skolor där personal utan bibliotekarieutbildning ansvarar för flera skolbibliotek och över tusen elever på en deltidstjänst, säger hon.

Stöd till skolor och kommuner

Malin Carlssons förhoppning är att fler rektorer och skolledningar ska engagera sig i skolbibliotekets roll i undervisningen.

– Ett skolbibliotek ska inte vara en isolerad ö. När det fungerar som bäst finns en tydlig samverkan mellan skolbibliotekarie och pedagoger med stöd från skolledningen där biblioteksverksamheten är en del av skolans pedagogiska arbete.

Bibliotekskonsulenterna erbjuder nu stöd till kommuner som till exempel vill utveckla sina skolbibliotek eller ta fram en skolbiblioteksplan.

– Vi kan hjälpa till att öka förståelsen för skolbibliotekets roll och funktion och hur man kan arbeta strategiskt. Det kan handla om att ta fram planer, skapa överenskommelser mellan skolor och folkbibliotek och öka förståelsen för vikten av att rekrytera fackutbildad personal, säger Malin Carlsson.

För att stärka samverkan och samla kunskap har de också startat ett nätverk för skolbibliotekssamordnare.

 

– I oktober hölls ett uppstartsmöte med ett femtontal skobibliotekssamordnare. Men med tanke på att vi har 49 kommuner i vår region tror vi att det finns fler samordnare där ute. De är nyckelpersoner som har överblick över verksamheten.  Genom nätverket vill vi lyssna in deras behov och bygga vidare på den kompetens som finns. Målet är att skapa mer jämlika förutsättningar för eleverna, säger Malin Carlsson.

Till våren planerar Kulturförvaltningen också flera webbinarier riktade till skolledare och rektorer.

– Vi vill verkligen nå ut till dem som kan skapa förutsättningarna. Vi arbetar tillsammans med andra regioner för att lyfta olika utmaningar, visa goda exempel och stötta kommuner i deras skolbiblioteksarbet, berättar hon.

Ett skolbibliotek som stärker lärandet

– Skolbibliotek bemannade med fackutbildad personal bidrar till likvärdighet och måluppfyllelse – det finns forskning som visar att de elever som går på skolor där det finns fackutbildade skolbibliotekarier presterar bättre. Inte bara i läsning, utan även i andra ämnen.

Hon lyfter också bibliotekariens roll för att komplettera lärarens pedagogiska arbete.

– Ett bemannat skolbibliotek stärker hela skolans kvalitet Skolbibliotekarien kan hjälpa elever att utveckla sin läsförmåga och informationskompetens och med det bidra till att fler fullföljer sina studier, säger Malin Carlsson.

Läs mer

 

Relaterat material

Artikel
Artikel

FN-rollspel ger eleverna självförtroende och motivation

På Böskolan i Göteborg har FN-rollspel blivit mer än ett uppskattat inslag. Det är numera ett arbetssätt där flera ämnen vävs samman och där hela mellan- och högstadiet deltar. Genom arbetet utvecklar eleverna både sin förståelse för demokratiska processer och sitt självförtroende.

Artikel
Artikel

Främja skolanknytning och närvaro

I projektet Skolanknytning och närvaro som pågår mellan 2023 och 2026 arbetar skolor och verksamheter från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet.

Artikel
Artikel

När elever får träna demokrati växer framtidstron

Hur stärker man ungas motivation och tro på framtiden? En väg går genom att låta dem vara med och påverka och driva verksamheter. Ett bra exempel är Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram (EPAS), som ger elever möjlighet att lära sig om demokrati genom att själva vara med och sprida kunskap.