När vägen till gymnasiet ser annorlunda ut
Vad händer när elever utan gymnasiebehörighet får en annan väg genom gymnasiet? I Lerum har en bygginriktad yrkesintroduktion prövats och utvecklats över tid. En ny film följer upp de elever som var med från början.
Många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiets nationella program. För en del innebär det en väg via introduktionsprogram, där steget vidare inte alltid är självklart.
I Lerum valde man att pröva ett annat sätt att organisera utbildningen. 2016 startades en ett nytt yrkesintroduktionsprogram med inriktning bygg och anläggning.
Utbildningen riktade sig till elever utan behörighet, med målet att skapa en tydlig väg vidare till byggprogrammet. Arbetet byggdes upp kring några centrala delar:
- små undervisningsgrupper
- nära kontakt mellan elever och lärare
- flexibilitet i undervisningen
- en tydlig riktning mot vidare studier
Eleverna läste delar av utbildningen i anslutning till byggprogrammet, med ambitionen att de skulle känna tillhörighet till ett sammanhang.
Uppföljning över tid
I en film från 2018 berättade några av eleverna om sin bakgrund, sin skolgång och sina förväntningar. Nästan tio år senare möts de igen i en ny film som följer upp hur det gått för dem och ger en bild av vad utbildningen har inneburit över tid.
I filmen återser eleverna varandra och sin lärare i sitt gamla klassrum på Lerums gymnasium. Eleverna berättar om sina vägar vidare till arbete, studier och ett etablerat vuxenliv. Deras berättelser varvas med perspektiv från lärare och verksamhetsledning.
Erfarenheter från utvecklingsarbetet
Lerums gymnasium fortsätter att ta emot elever till byggintroduktionsprogrammet. Sedan 2016 har 70 elever gått programmet. 87% av dem har gått vidare till nationellt program eller vuxenutbildning. Thomas Tsehaye var en av eleverna som deltog i utbildningens första omgång 2016. Idag säger han såhär:
– Alla följer inte samma väg och det finns alltid andra vägar att lyckas med det man vill. Man ska inte ge upp, det finns alltid någon där som kan hjälpa till och hjälpa dig tills du lyckas. Det finns alltid möjlighet. Ge inte upp. Kämpa på.
Erfarenheterna från arbetet visar att:
- elevernas väg genom gymnasiet kan behöva se olika ut
- organisation och undervisning behöver anpassas efter målgruppen
- relationer och struktur behöver samverka
- kopplingen till ett nationellt program kan vara avgörande
Vill du veta mer?
I podden Koll på läget berättar Peter Kristensson, förstelärare på Lerums gymnasium, mer om skolans arbete på introduktionsprogrammet och om att skapa förutsättningar för elever att hitta tillbaka till motivation och studier.
Relaterat material
800 elever diskuterade framtidsfrågor med EU-parlamentariker
Vilka frågor står högst på EU:s agenda – och hur påverkas vi av desinformation och den snabba AI-utvecklingen? Det var några av de frågor som stod i fokus när hundratals elever deltog i en digital träff inom Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram.
Så stöttar Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa skolor genom PALS
När skolor upplever ökade konflikter, otydliga regler eller brist på samsyn i personalgruppen söker många stöd hos Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UBP) i Västra Götalandsregionen. Här arbetar utvecklingsledarna Åsa Wallentin och Ebba-Lisa Eckerdal med att hjälpa skolor att införa skolmodellen PALS.
FN-rollspel ger eleverna självförtroende och motivation
På Böskolan i Göteborg har FN-rollspel blivit mer än ett uppskattat inslag. Det är numera ett arbetssätt där flera ämnen vävs samman och där hela mellan- och högstadiet deltar. Genom arbetet utvecklar eleverna både sin förståelse för demokratiska processer och sitt självförtroende.