Från oro till trygghet i Tidaholms skolverksamhet
När Skolinspektionen granskade Tidaholms skolor 2016 var tryggheten ett bekymmer. Idag, tack vare forskaren Hélène Jenvéns koncept ”Trygghet och studiero”, har skolmiljön förbättrats. Engagerad personal och tydliga regler har gjort stor skillnad, berättar Anneli Alm, tidigare skolchef i Tidaholm och Susanne Sandgren, projektledare för Fullföljda studier i Skaraborg.
Anneli Alm är idag skolchef i Falköping, men var tidigare skolchef i Tidaholm. År 2016 när hon just hade tillträtt i Tidaholm hade Skolinspektionens senaste skolenkät visat att kommunen behövde arbeta med tryggheten.
– Vi såg att eleverna kände att det saknades trygghet och delaktighet i skolan. Samtidigt hörde jag från Skaraborgs kommunalförbund om forskaren Hélène Jenvéns arbete för att minska kränkningar och tänkte: där ska vi vara med!
Från och med 2017 började alla verksamheter i Tidaholm, från förskolan till vuxenutbildningen, arbeta med utbildningskonceptet Trygghet och studiero, som bygger på Hélène Jenvéns forskning. Det handlade både om att höja kunskaperna bland rektorer och lärare om och att införa nya regler och förhållningssätt.
I utbildningskonceptet ingår bland annat tre enkla regler som alla ska arbeta efter. Dessa är:
- Alla får alltid får vara med i gemenskapen – det finns plats för alla
- Inget barn/elev bestämmer över något annat barn/elev
- Om någon säger stopp eller sluta måste man omedelbart sluta.
Utöver reglerna ingår olika verktyg, som en sociografisk inventering där man undersöker den sociala hierarkin i en grupp, och utbildningsmaterial med bilder och metaforer som gör det enklare för personalen att använda samma språk och metoder.
Hélène Jenvén arbetar mycket med att göra konceptet begripligt och användbart. En metafor som används är exempelvis ”den professionella yrkesrocken”, som gör det tydligt att man som personal på skolan har en skyldighet att agera i sin yrkesroll och ha nolltolerans mot kränkningar och mobbing, säger Susanne Sandgren.
Att införa det nya arbetssättet var inte alltid enkelt – vissa av förändringarna stötte på motstånd och arbetet kunde ibland röra upp starka känslor hos personalen.
– Samtal kollegor emellan kunde beröra på djupet och väcka saker hos personer som kanske själva varit utsatta för kränkningar. Sedan handlar ju arbetet också om värderingar, för att reglerna ska få effekt ska man vilja ta sig an dem och omsätta dem, säger Anneli Alm.
Förbättrade relationer
Arbetet med att stärka barnens sociala samspel innebar också att det blev tydligt hur viktigt det var att också förbättra de inbördes relationerna hos personalen. Efter hand märktes att arbetet gav positiva effekter, för både elever och personal. Bland annat lade lärarna i förskoleklass märke till att barnen som arbetat med reglerna redan i förskolan samarbetade bättre när de kom till skolan.
– Eleverna ställde krav, var medvetna om det sociala spelet och hur man ska vara för att samspelet ska bli positivt, säger Susanne Sandgren.
Skillnaden märktes också i Skolinspektionens återkommande skolenkäter, berättar Anneli Alm. Från och med 2018 har trenden när det gäller tryggheten varit positiv.
– Nu är det verksamheten och personalen som bär detta, det är inte ett projekt utan ett arbetssätt. Vi arbetar med att skickliggöra varandra som personal och att hålla reglerna levande, så att ingen blundar när vi ser något som är fel. Utmaningen är att inte ge upp eller hoppa på nästa trend, utan att förankra arbetet hos personal som har mandat att se till att det håller över tid.
Om konceptet Trygghet och studiero
Relaterat material
Fyrbodal arbetar för en framtid fri från våld
I Fyrbodal drivs det våldspreventiva projektet En vardag fri från våld, som syftar till en långsiktig förändring av samhällsnormer – med start i förskolor, skolor och fritidshem. I oktober var över hundra deltagare på plats på projektets spridningskonferens för att ta del av de senaste framstegen.
Skolsocialt stöd kan hjälpa fler att klara skolan
För att fler elever ska klara skolan krävs ett förbättrat samarbete mellan skola och socialtjänst. Nu har Göteborgsregionen genomfört en förstudie som dels kartlägger samverkan mellan skola och socialtjänst, dels visar vilka förutsättningar som krävs för att samverkan ska lyckas.
När eleverna kommer i grupp blir prao enklare och roligare
Efter coronapandemin var det svårt att hitta praoplatser till alla elever. Göteborgsregionen (GR) satte då i gång ett arbete för att hitta lösningar på problemet. Projektledare Lena Sjöstrand berättar om hur grupp-prao blev ett framgångsrikt koncept som skapar nya möjligheter för elever att utvecklas.