Så kan skolor motarbeta sexuella trakasserier bland barn
Sexuella trakasserier förekommer redan i mellanstadiet – det visar en avhandling av Andrea Valik, som nu är verksam vid FoU i Väst vid Göteborgsregionen. – Det här fenomenet är vanligare än vi trott och påverkar både barns psykiska hälsa och skolgång, säger hon.
Relativt vanligt i mellanstadiet
Andrea Valik är psykolog och forskare med lång erfarenhet av att arbeta med utsatta barn, särskilt ensamkommande och barn i psykosocialt utsatta områden. När hon började forska blev hon en del av PRISE-projektet på Göteborgs universitet, som bland annat studerade sexuella trakasserier bland mellanstadieelever.
– Vi ville förstå hur vanligt det är och hur det påverkar barnens mående. Då fanns det nästan ingen forskning om sexuella trakasserier bland så unga elever, berättar hon.
Studien omfattade elever i över 60 klasser i 29 skolor i Västsverige, från små landsortsskolor till storstadsskolor. Resultaten visar att sexuella trakasserier förekom redan i årskurs 4 – och att det var relativt vanliga.
– Det vi studerade var inte grövre sexuellt våld utan snarare mildare former. Ofta handlade det om verbala trakasserier, som könsord eller homofoba skällsord. Men vi såg också fysiska trakasserier, där någon tagit på en annan persons privata kroppsdelar mot dennes vilja, och visuella trakasserier, som sexuella meddelanden eller bilder, säger Andrea Valik.
Det visade sig också att inte fanns någon tydlig uppdelning mellan offer och förövare och att barn som utsattes för sexuella trakasserier oftare rapporterade oro, nedstämdhet och ångest.
– De som utsätter andra har oftast själva blivit utsatta. Det verkar inte vara en enskild grupp som är problemet – det här är något som genomsyrar skolmiljön, säger Andrea Valik, och fortsätter:
– Det är svårt att avgöra vad som orsakar vad, vi vet inte om det är de som mår dåligt som blir mer utsatta för mobbing och sexuella trakasserier eller om sambandet snarare är tvärtom – men vi kan se att måendet och utsattheten hänger ihop. Och även om vi inte studerat kopplingen till inlärning vet vi ju också genom tidigare studier att en känsla av otrygghet i skolan kan få stora konsekvenser för inlärningen, förklarar Andrea Valik.
Vad kan skolorna göra?
Det finns få enkla lösningar, men forskningen pekar på vissa framgångsfaktorer, som normer och skolans sätt att förhålla sig till frågor som sexualitet, kön och identitet.
– Det räcker inte med ett policydokument. Skolans förhållningssätt till kränkande beteenden måste genomsyra hela verksamheten – från lärare till skolmåltidspersonal. Studier visar också att goda relationer mellan elever och mellan elever och lärare kan skydda eleverna från att må dåligt vid utsatthet. I vår studie såg vi också att det skiljde sig mycket mellan klasserna hur vanligt sexuella trakasserier var. Det tyder på att skolor kan göra skillnad genom att aktivt arbeta för en trygg miljö, säger Andrea Valik.
En annan utmaning är att elever ofta vet vad som är rätt och fel, men har svårt att koppla det till sitt eget beteende. Här kan skolpersonalen agera genom att vara goda förebilder, sätta gränser mot sexuella trakasserier och prata om hur man kan hantera svåra situationer. Ytterligare ett sätt att hjälpa och lära barn hur man på ett sunt sätt kan utforska och utveckla relationer och sexualitet är genom bra sexualundervisning, säger Andrea Valik.
– Det är väldigt viktigt att vi i vuxenvärlden vågar prata med barn och unga om sexuella trakasserier och möta dem där de är för att kunna hjälpa och stötta dem på bästa sätt. Genom att stärka upp barnen tidigt kan vi också minska risken för framtida psykisk ohälsa.
Relaterat material
Prao väcker framtidstro hos elever i anpassad grundskola
Under våren fick elever i årskurs nio på Nordhemsskolan anpassad grundskola i Göteborg göra sin allra första prao. Under en vecka arbetade de på olika butiker och fick prova flera olika arbetsuppgifter – en upplevelse som väckte både stolthet och nya tankar om framtiden.
Unga kulturutvecklare ger nya perspektiv
Genom arbetssättet Unga kulturutvecklare skapar kulturförvaltningen nya vägar för ungas inflytande i regionens kulturliv. Ebba Kostmann är regionutvecklare och arbetar för att ungas perspektiv ska tas till vara i Västra Götalandsregionens utvecklings- och beslutsprocesser.
Tillsammans backar vi upp alla barn i Dalsland – en satsning för barnets bästa
I Dalsland pågår en stor samverkanssatsning för att ge barn och unga bättre förutsättningar att lyckas i livet. Genom modellen Backa barnet arbetar skola, socialtjänst, vård och polis tillsammans – tidigt och samordnat.