Så kan skolor motarbeta sexuella trakasserier bland barn
Sexuella trakasserier förekommer redan i mellanstadiet – det visar en avhandling av Andrea Valik, som nu är verksam vid FoU i Väst vid Göteborgsregionen. – Det här fenomenet är vanligare än vi trott och påverkar både barns psykiska hälsa och skolgång, säger hon.
Relativt vanligt i mellanstadiet
Andrea Valik är psykolog och forskare med lång erfarenhet av att arbeta med utsatta barn, särskilt ensamkommande och barn i psykosocialt utsatta områden. När hon började forska blev hon en del av PRISE-projektet på Göteborgs universitet, som bland annat studerade sexuella trakasserier bland mellanstadieelever.
– Vi ville förstå hur vanligt det är och hur det påverkar barnens mående. Då fanns det nästan ingen forskning om sexuella trakasserier bland så unga elever, berättar hon.
Studien omfattade elever i över 60 klasser i 29 skolor i Västsverige, från små landsortsskolor till storstadsskolor. Resultaten visar att sexuella trakasserier förekom redan i årskurs 4 – och att det var relativt vanliga.
– Det vi studerade var inte grövre sexuellt våld utan snarare mildare former. Ofta handlade det om verbala trakasserier, som könsord eller homofoba skällsord. Men vi såg också fysiska trakasserier, där någon tagit på en annan persons privata kroppsdelar mot dennes vilja, och visuella trakasserier, som sexuella meddelanden eller bilder, säger Andrea Valik.
Det visade sig också att inte fanns någon tydlig uppdelning mellan offer och förövare och att barn som utsattes för sexuella trakasserier oftare rapporterade oro, nedstämdhet och ångest.
– De som utsätter andra har oftast själva blivit utsatta. Det verkar inte vara en enskild grupp som är problemet – det här är något som genomsyrar skolmiljön, säger Andrea Valik, och fortsätter:
– Det är svårt att avgöra vad som orsakar vad, vi vet inte om det är de som mår dåligt som blir mer utsatta för mobbing och sexuella trakasserier eller om sambandet snarare är tvärtom – men vi kan se att måendet och utsattheten hänger ihop. Och även om vi inte studerat kopplingen till inlärning vet vi ju också genom tidigare studier att en känsla av otrygghet i skolan kan få stora konsekvenser för inlärningen, förklarar Andrea Valik.
Vad kan skolorna göra?
Det finns få enkla lösningar, men forskningen pekar på vissa framgångsfaktorer, som normer och skolans sätt att förhålla sig till frågor som sexualitet, kön och identitet.
– Det räcker inte med ett policydokument. Skolans förhållningssätt till kränkande beteenden måste genomsyra hela verksamheten – från lärare till skolmåltidspersonal. Studier visar också att goda relationer mellan elever och mellan elever och lärare kan skydda eleverna från att må dåligt vid utsatthet. I vår studie såg vi också att det skiljde sig mycket mellan klasserna hur vanligt sexuella trakasserier var. Det tyder på att skolor kan göra skillnad genom att aktivt arbeta för en trygg miljö, säger Andrea Valik.
En annan utmaning är att elever ofta vet vad som är rätt och fel, men har svårt att koppla det till sitt eget beteende. Här kan skolpersonalen agera genom att vara goda förebilder, sätta gränser mot sexuella trakasserier och prata om hur man kan hantera svåra situationer. Ytterligare ett sätt att hjälpa och lära barn hur man på ett sunt sätt kan utforska och utveckla relationer och sexualitet är genom bra sexualundervisning, säger Andrea Valik.
– Det är väldigt viktigt att vi i vuxenvärlden vågar prata med barn och unga om sexuella trakasserier och möta dem där de är för att kunna hjälpa och stötta dem på bästa sätt. Genom att stärka upp barnen tidigt kan vi också minska risken för framtida psykisk ohälsa.
Relaterat material
Skolmåltiden – en outnyttjad pedagogisk resurs
Skolmåltiden är mer än ett sätt att ge elever energi. Den kan också bidra till ökad närvaro, trygghet och bättre studieresultat. Det vet Gunilla Martinsson, verksamhetsledare på Skolmatsakademin, och Ann-Christin Pinola, rektor, som har lång erfarenhet av att utveckla skolmåltider i Västra Götaland.
”Vi bemöter inte elever som obehöriga!”
Hur kan elever på introduktionsprogrammen (IM) få bättre möjligheter att fullfölja sina studier? Den frågan var i fokus när Göteborgsregionen den 5 maj samlade lokala processledare och projektmedarbetare till en regional träff inom projektet Fokus IM.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.