När eleverna kommer i grupp blir prao enklare och roligare
Efter coronapandemin var det svårt att hitta praoplatser till alla elever som skulle ut på obligatorisk prao. Göteborgsregionen (GR) satte då i gång ett arbete för att hitta lösningar på problemet. Projektledare Lena Sjöstrand berättar om hur grupp-prao blev ett framgångsrikt koncept som skapar nya möjligheter för elever att utvecklas – både socialt och personligt.
Arbetet startade med att GR identifierade olika skäl till att arbetsgivare var skeptiska till att ta emot praoelever. Med den kartläggningen i ryggen lät GR fokusgrupper med elever i årskurs åtta och nio diskutera och komma med förslag på hur prao kunde förbättras. En av insikterna som dök upp var att många elever önskade att få praoa i grupp.
– Det blev mindre läskigt att vara i en grupp med jämnåriga, säger Lena Sjöstrand. Dessutom såg eleverna en chans att träffa nya kompisar från andra skolor och stadsdelar. De ville inte bara vara med sina bästisar, utan lära känna fler.
Eleverna hade också en stark önskan om att få se olika delar av arbetsplatserna, snarare än att hålla på med en och samma uppgift under hela praoperioden.
– Vi insåg att det underlättade för arbetsgivarna, eftersom praoveckan då kan delas upp mellan avdelningar och kollegor. I vissa fall behöver man bara ta hand om eleverna en förmiddag eller eftermiddag.
Grupp-prao har också visat sig ge arbetsgivarna möjligheten att skapa ”riktiga case” där ungdomarnas synpunkter och idéer blir värdefulla. Konceptet har tagits väl emot i flera kommunala förvaltningar i Göteborgsregionen och sprider sig nu till nya branscher som bygg, teknik och life science.
– Flera arbetsplatser som tidigare tagit emot enstaka praoelever har nu testat att ta emot fler på en gång och insett att det fungerar överlägset bättre, konstaterar Lena Sjöstrand. Man tror ofta att det ska bli merjobb att ta emot fler elever samtidigt, men det blir faktiskt tvärtom.
Förutom den praktiska fördelen ser Lena Sjöstrand även grupp-prao som ett verktyg för integration – det gör att elever från olika skolor och stadsdelar får träffas på en neutral plats och arbeta tillsammans.
Det optimala är att eleverna får erfarenheter från en arbetsplats som intresserar dem, anser hon. Men prao i allmänhet har många positiva effekter. Bara att få komma utanför den vanliga miljön, träffa nya vuxna ger dem positiv uppmärksamhet, kan göra stor skillnad för en elev. Det är särskilt viktigt för de elever som av olika skäl har det tufft i skolan. Prao kan bli deras chans att få vara i ett annat sammanhang och visa upp nya förmågor, berättar Lena Sjöstrand:
– Ett exempel är när vi på GR tog emot en väldigt tystlåten tjej. Hon hade knappt pratat med vuxna, aldrig hållit i en presentation tidigare, men hos oss fick hon presentera sina tankar om prao inför regionens utbildningspolitiker. Det stärkte henne enormt. Hennes lärare som kom och lyssnade kände knappt igen henne.
Det är inte ovanligt att elever hittar ny inspiration utanför skolmiljön. Idag är det många elever som lider av psykisk ohälsa och har låg självkänsla eller lågt självförtroende. Många kämpar också med att hitta meningen med det de gör i skolan. På en arbetsplats, där det är ’på riktigt’, ökar ofta motivationen och lusten att delta.
Avslutningsvis betonar Lena vikten av ett gediget för- och efterarbete. Dels, att skolan förbereder eleverna på vad det innebär att vara på en arbetsplats – till exempel att man ska vara i tid och ställa frågor. Dels, att elevernas erfarenheter följs upp efteråt, så att de får en chans att reflektera och berätta om sina upplevelser.
– Vi har sett flera elever som har blommat ut under sin prao, och det vore synd om deras lärare inte fick se den utvecklingen.
Fakta om prao
Prao står för praktisk arbetslivsorientering och innebär att elever i årskurs 8 och/eller 9 praktiserar på en arbetsplats. Syftet är att ge alla elever en möjlighet att testa på arbetslivet, vilket i sin tur kan bredda bilden av möjliga yrkesvägar och rusta eleverna inför deras kommande studie- och yrkesval.
Prao är enligt skollagen ett obligatoriskt inslag i grundskolan och grundsärskolan. Den ska genomföras som tidigast i årskurs 8, men kan förläggas när som helst under årskurs 8 och 9.
Det är upp till skolans huvudman att bestämma när dagarna ska ligga och om de ska fördelas i en eller båda årskurserna. Minimikravet är sammanlagt 10 dagar, fördelat på en eller flera perioder.
Relaterat material
Från oro till trygghet i Tidaholms skolverksamhet
När Skolinspektionen granskade Tidaholms skolor 2016 var tryggheten ett bekymmer. Idag, tack vare forskaren Hélène Jenvéns koncept ”Trygghet och studiero”, har skolmiljön förbättrats. Engagerad personal och tydliga regler har gjort stor skillnad, berättar Anneli Alm, tidigare skolchef i Tidaholm och Susanne Sandgren, projektledare för Fullföljda studier i Skaraborg.
När alla får vara med stärks tryggheten
Att vända trenden på en skola som redan har fått dåligt rykte kan vara svårt. På Eriksdalskolan i Skövde blev regeln ”alla får alltid vara med” startskott för ett utvecklingsarbete som har ökat måluppfyllelsen och stärkt tryggheten.
Övergångar i skolan – vad fungerar?
Att få till bra övergångar mellan årskurser och stadier är en viktig fråga för alla skolor. Men vad ska skolpersonalen tänka på för att stötta eleverna på bästa sätt? I den här artikeln har Skaraborgs kommunalförbund samlat aktuell och relevant kunskap som kan ge vägledning.