"Det är livslångt lärande vi jobbar med"
I Lerum pågår sedan flera år tillbaka ett omfattande arbete för att få unga med stor skolfrånvaro tillbaka till utbildning och gemenskap. Peter Kristensson, förstelärare inom yrkesintroduktion på Lerums gymnasium och lokal processledare för det ESF-finansierade projektet ”Skolanknytning och Närvaro” (SAON), beskriver arbetet som både utmanande och givande.
Peter Kristensson har flera olika roller. Han är förstelärare med syfte att utveckla samt möjliggöra fler utbildningsvägar på Lerums gymnasium och lokal processledare för det ESF-finansierade SAON-projektet som drivs av Göteborgsregionen. Med en fot kvar i undervisningen och den andra i utvecklingsarbetet har han skapat en brygga mellan olika verksamheter i kommunen.
– Min roll är att leda arbetet lokalt och samverka med många olika aktörer, man får se till att knö sig in i olika sammanhang. Målet är att förbättra skolanknytningen och skapa hållbara lösningar för elever med lång frånvaro, förklarar han.
SAON-projektet bygger på två huvudsakliga delar. Den första handlar om att förbättra övergångarna mellan grundskolan och introduktionsprogrammen (IM). Här har Lerum testat och börjat implementera Skaraborgsmodellen, ett verktyg som ger en tydligare bild av elevernas kunskapsnivå.
– Modellen rör den akademiska överlämningen och går ut på att varje undervisande lärare som har elever som inte når upp till E beskriver vad eleven har gjort och i vilka delar eleven har nått E, berättar Peter Kristensson och fortsätter:
– Vi får elever med många F i betyg men vi ser sällan exakt vilka kunskaper som ryms i det F:et. Skaraborgsmodellen visar på ett tydligt och systematiskt sätt hur långt eleven har kvar till E-nivån.
Börjar med att bygga relationer
Den andra delen handlar om att utveckla metoder för att möta elever med låg skolanknytning och frånvaro. En viktig del i det arbetet är att eleverna har individuella scheman, något som ger små grupper och stor vuxennärvaro.
– Det börjar ofta med att bygga relationer. Vi kartlägger elevens intressen och styrkor. Om någon gillar bild eller musik kanske vi börjar där, för att senare successivt introducera andra ämnen. Det handlar om att skapa en väg framåt där eleven får växa utifrån sina egna förutsättningar.
Metoden har redan gett märkbara resultat. Av de 30 elever som togs emot i höstas hade 22 en frånvaro på 90–100 procent. Nu har 26 av dem kommit tillbaka och börjat följa sina individuella studieplaner.
– Målet är inte alltid gymnasieexamen direkt. För vissa handlar det om att bygga kompetenser genom praktik eller yrkespaket. Vi ser inte minst att vårt sätt att arbeta skapar tillit och en känsla av mening, att eleverna skaffar vänner igen – många av dem har saknat det, säger han.
När eleven väl har vuxit in gruppen och hittat ett sammanhang går det ofta att börja bygga på med ämneskunskaper.
– Det handlar om att återupprätta en tydlig väg framåt och ge dem budskapet att det inte är kört, att livet inte är slut. Det är livslångt lärande vi jobbar med, vi börjar där vi står nu, säger Peter Kristensson.
Projektet öppnar dörrar
Att driva ett framgångsrikt projekt är krävande – det måste finnas ett tydligt syfte och projektet måste förankras hos både chefer och personal. Samtidigt skapar projektformen möjligheter som annars kan vara svåra att få till, berättar Peter Kristensson:
– ESF-finansieringen och samarbetet med GR ger oss både resurser och status. Det gör att vi kan samarbeta med andra enheter i kommunen och öppna dörrar som annars kanske varit stängda. Dessutom får man stöd från kompetenta projektledare och nätverk. Det kan kännas övermäktigt i början, men man står inte ensam, säger han.
Om projektet Skolanknytning och närvaro
I projektet Skolanknytning och närvaro arbetar skolor och verksamheter från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet. Projektet pågår mellan 2023 och 2026 och drivs av Göteborgsregionen (GR) med finansiering från Europeiska socialfonden (ESF).
Relaterat material
”Vi bemöter inte elever som obehöriga!”
Hur kan elever på introduktionsprogrammen (IM) få bättre möjligheter att fullfölja sina studier? Den frågan var i fokus när Göteborgsregionen den 5 maj samlade lokala processledare och projektmedarbetare till en regional träff inom projektet Fokus IM.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.
Unga läsambassadörer inspirerade till läsning och skapande
Genom ett projekt i Västra Götalandsregionen har ungdomar tagit plats som läsambassadörer – ett nytänkande grepp för att nå barn med högläsning, berättande och skapande utanför skolans väggar. Genom sommarjobb, samverkan och lokalt förankrade aktiviteter har både de ungas intresse och barnens läslust vuxit.