Så stärker Sjuhärad samverkan mellan skola och vårdnadshavare
I projektet Samverkan skola-hem har kommuner, skolor och vårdnadshavare arbetat tillsammans för att hitta nya sätt att stärka samverkan mellan skola och hem. Syftet är att ge alla barn och unga i regionen de bästa förutsättningarna för att fullfölja sina studier.
Projektet är en del av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds arbete inom Västra Götalandsregionens satsning kraftsamling fullföljda studier.
Inom ramarna för kraftsamlingen genomfördes en förstudie och behovsinventering bland kommunerna i Västra Götaland.
Där identifierades utmaningar som utgör hinder för samarbetet mellan skolan och hemmet. Det handlade bland annat om svårigheter att inte nå alla föräldrar, att kommunikation ofta fokuserar enbart på problem samt utmaningar när det kommer till digitala verktyg.
– Genom behovsinventeringen fångade vi upp att samverkan med vårdnadshavare är ett prioriterat utvecklingsområden bland våra medlemskommuner, säger Mikael Szanto, projektledare på Boråsregionen.
För att möta kommunernas behov inleddes projektet Samverkan skola-hem, där sex kommuner deltog, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga och Vårgårda. Projektet använde tjänstedesign som metod för att skapa lösningar som möter både vårdnadshavares och skolpersonalens verkliga behov.
Tjänstedesign som drivkraft
Tjänstedesign är en metod som utgår från användarnas perspektiv för att lösa rätt problem. Projektgruppen arbetade tillsammans med vårdnadshavare och skolpersonal för att identifiera behov, testa idéer och utveckla lösningar som fungerar i praktiken.
– Boråsregionen samordnade processen med stöd från Innovationsguidens metodstöd, berättar Mikael Szanto. Varje kommun organiserade en lokal projektgrupp med ansvar för att driva arbetet framåt, och i vissa fall involverades ytterligare personal som stöd.
”Tjänstedesignprocessen har bidragit till nya insikter när det kommer till att skapa hållbar samverkan som kan ge barn och unga i Sjuhärad de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan” säger Boråsregionens Mikael Szanto.
Under det läsårsbaserade projektet arrangerades gemensamma lärträffar varje månad, där projektgrupperna kunde dela erfarenheter, fördjupa sig i tjänstedesign och få inspiration från omvärldsbevakning. Representanter från Skolverket deltog också för att bidra med nationell kunskap och stöd.
En gemensam väg framåt
Genom projektet har deltagande kommuner utvecklat konkreta verktyg och metoder för att stärka relationerna mellan skola och vårdnadshavare. Lärdomarna från processen visar hur viktigt det är att arbeta inkluderande och att skapa samsyn mellan hem och skola för att stötta eleverna.
Under projektets spridningskonferens som hölls i Borås i november 2024, berättade kommunerna som varit inblandade i projektet om hur arbetet har gått och vilka resultat som projektet har gett.
Bland annat lyfte kommunerna fram hur viktiga fritidspedagogerna är som kommunikationskanal, och fördelar och nackdelar med att vara en liten eller stor organisation när förändringar ska göras.
Relaterat material
800 elever diskuterade framtidsfrågor med EU-parlamentariker
Vilka frågor står högst på EU:s agenda – och hur påverkas vi av desinformation och den snabba AI-utvecklingen? Det var några av de frågor som stod i fokus när hundratals elever deltog i en digital träff inom Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram.
Ny väg in för elever utan gymnasiebehörighet
Vad händer när elever utan behörighet får en annan väg in till gymnasiet? I Lerum har en bygginriktad yrkesintroduktion prövats och utvecklats över tid.
Så stöttar Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa skolor genom PALS
När skolor upplever ökade konflikter, otydliga regler eller brist på samsyn i personalgruppen söker många stöd hos Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UBP) i Västra Götalandsregionen. Här arbetar utvecklingsledarna Åsa Wallentin och Ebba-Lisa Eckerdal med att hjälpa skolor att införa skolmodellen PALS.