Så satsar Da vinci-skolan i Ale på trygghet och delaktighet
Da Vinci-skolan i Ale har tagit ett helhetsgrepp kring närvarofrågan. Genom projektet SAON – Skolanknytning och närvaro – har skolan arbetat systematiskt med att skapa trygghet, delaktighet och motivation hos eleverna. Resultatet? Förbättrade skolresultat och högre trivsel.
Fokus på trygghet och delaktighet
Projektet SAON finansieras av Europeiska socialfonden och drivs av Göteborgsregionen. Arbetet med projektet inleddes samtidigt som Ale kommun hade infört en ny riktlinje för att hantera skolfrånvaro, under våren 2023. För Da Vinci-skolan, en skola för årskus 7-9 i centrala Nödinge, blev samarbetet i SAON ett sätt att utveckla arbetet med skolanknytning och närvaro.
— Vi hade en hög frånvaro efter pandemin, särskilt bland vissa elever som fastnat i ett motstånd mot att komma tillbaka till skolan, säger Anders Johansson, SO-lärare och utvecklingsledare på skolan.
För att stärka skolanknytningen valde skolan att börja arbeta på gruppnivå, med eleverna i årskurs sju. På Da Vinciskolan samlas elever som kommer från tre olika skolor och som ofta inte känner varandra, något som gör det extra viktigt att arbeta med gemenskapen i klasserna.
— Vi har ju elever från många olika delar av världen och från olika socioekonomiska grupper. I vårt närområde har vi villaområden och landsbygd, bostadsrätter och hyreshus – det gör att våra elever har en skiftande bakgrund, vilket är väldigt roligt och givande, berättar Elisabet Gunnarsson, specialpedagog på skolan.
Lösningen blev att fokusera på trygghet, trivsel och delaktighet, utifrån olika forskningsunderlag. Med detta som grund skapades olika aktiviteter som syftade till att vara både roliga och klasstärkande på mentorstiden.
En av aktiviteterna var ”Hemliga kompisen”, där eleverna fick ett namn på en klasskamrat att vara extra snälla mot. En annan var ”Roliga stunden”, där elever i blandade grupper fick planera och genomföra en rolig aktivitet för hela klassen.
— Det föll väldigt väl ut. De sjuor vi jobbade med då är nu åttor, och de ger högsta poängen i våra trygghets- och trivselenkäter och har fått goda skolresultat, säger Anders Johansson. Att det går bra för våra åttor kan ju ha många olika skäl, men vi tror att SAON är en del i det.
Med tiden har projektet blivit en röd tråd genom hela skolverksamheten, från organisation till gruppnivå vidare till enskilda individer – och ett sätt att skapa en mer inkluderande och trygg lärmiljö för alla elever.
— Vi har mycket bättre koll på närvaron nu, vi ser att vi blivit bättre på att fånga upp eleverna. Vi pratar mer om frånvaro i personalgruppen och har ett bättre hållande runt eleverna, säger Elisabet Gunnarsson.
Nästa steg - motivation och hälsa
Nu går arbetet i projektet vidare till individnivå med fokus på motivation och välmående. Under vårterminen ska hälsa stå i centrum, med inslag från exempelvis Anders Hansens forskning om hjärnan.
— Det viktigaste är att man har en organisation och tid avsatt till projektet, annars funkar det inte. Och att börja med något roligt! Det ger ringar på vattnet, säger Anders Johansson.
Ett råd till andra som funderar på att delta i ett GR-projekt är att se till att projektet blir en naturlig del av skolans arbete.
— Vi har byggt vidare på befintliga strukturer, som mentorstid och årskurslag. Då blir det inte en extra börda för personalen, säger Elisabet Gunnarsson. Och det har varit skönt med stödet från GR, det ger motivation och en tydlighet i processen. När man deltar i ett projekt blir man inte ensam i arbetet, och det hjälper.
Om projektet Skolanknytning och närvaro
I Göteborgsregionens projekt Skolanknytning och närvaro, som finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF), arbetar skolor och verksamheter från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet. Projektet pågår mellan 2023 och 2026 och drivs av Göteborgsregionen (GR) med finansiering från Europiska socialfonden (ESF).
Relaterat material
Regionalt samarbete stärker anpassad gymnasieskola
Elever på anpassad gymnasieskola har ofta svårt att visa sina styrkor för arbetsgivare. Nu tar medlemmar i det regionala programrådet i Göteborgsregionen gemensamt fram ett nytt material för att visa på elevernas kunskaper. Målet är att ge eleverna bättre möjligheter att visa sina kunskaper och sin potential.
Så arbetar Härryda för att öka skolnärvaron
I Härryda kommun införde skolorna 2023 ett nytt arbetssätt för att förbättra statistiken över frånvaron och främja skolnärvaron. Se filmen om hur Härryda arbetar med närvarostatistik och stöttning av elever på både kort och lång sikt.
”Är man inte trygg i skolan blir det svårt att lära sig något”
Åsa Nilsson, analytiker på FoU i Väst, har lång erfarenhet av enkätstudier och arbetar återkommande med ungdomsundersökningen LUPP. Genom att samla in data om ungas livssituation och hälsa hjälper undersökningen kommuner att skapa bättre förutsättningar för unga.