Så kan hybridundervisning tillgängliggöra vuxenutbildning för fler
Med hybridupplägg kan eleverna själva välja vad som passar dem bäst vid ett utbildningstillfälle – att ta sig till klassrummet eller att ansluta digitalt. Denna flexibilitet kan öka tillgängligheten inom vissa utbildningsformer.
Fördel i glesbygden
Hybridundervisning kan till exempel vara ett sätt för elever inom vuxenutbildningen att slippa långa resor. I glesbygdskommuner kan det både bidra till att öka den allmänna utbildningsnivån och på sikt möta arbetslivets behov av kompetent arbetskraft.
Test och utveckling
I norra Bohuslän pågår just nu ett projekt som utforskar dessa frågor. Projektet testar och utvecklar hybridundervisning i de fem kommuner i norra Bohuslän, Sotenäs, Munkedal, Lysekil, Tanum och Strömstad. Tanken är att man på sikt ska sprida hybridkoncepten till fler utbildningsmiljöer runtom i Fyrbodal.
Ökat engagemang och inkludering
Projektets hybridupplägg gör det möjligt att erbjuda kurser lokalt till vuxna elever från hela norra Bohuslän. Inom ramen för projektet utbildas lärare i hybridpedagogik för att säkerställa både de tekniska och de pedagogiska aspekterna. Upplägget möjliggör direkt kommunikation mellan lärare och elever, oavsett var de befinner sig.
Med tillgång till rätt teknisk utrustning och interaktiva plattformar kan hybridundervisningen bidra till att öka elevernas engagemang, skapa anpassade resurser och göra lärmiljön mer inkluderande.
Klicka på knappen nedan för att läsa ett längre reportage om projektet och ta del av berättelser från några av eleverna som deltar i hybridupplägget.
Relaterat material
Med Textäventyr blev berättandet enkelt och roligt
En viktig del av undervisningen i svenska är att elever ska få möjlighet att uttrycka sig i skrift och hitta läsglädje. För elever på Svenska skolan i London blev verktyget Textäventyr en ingång till ett kreativt projekt som gjorde skrivandet enkelt och spännande.
Koll på läget: ”Det är ingen som väljer att misslyckas i skolan”
I det här avsnittet tittar vi närmare på utmaningar och lösningar som rör pojkars prestationer i skolan. Fredrik Zimmerman, fil.dr. inom barn- och ungdomsvetenskap, delar med sig av sina insikter och erfarenhet om varför pojkar tenderar att underprestera jämfört med flickor i det akademiska systemet.
Koll på läget: ”13 år i ett sträck i skolan kan förmodligen inte passa alla”
I detta avsnitt träffar vi Martin Hugo, forskare och tidigare grundskollärare, som delar med sig av sina insikter om utbildning för marginaliserade elevgrupper. Martin tar upp vikten av att skapa en meningsfull och relevant skola för dessa elever och diskuterar hur relationell pedagogik kan bidra till att öka deras motivation och engagemang.