Nya förslag ska stärka elevernas etablering på arbetsmarknaden
Utredningen Fler vägar till arbetslivet föreslår flera förändringar inom gymnasieskolan. Fokus ligger på att skapa fler vägar till arbetslivet för elever med olika förutsättningar, bland annat för att bättre matcha programmen mot elevernas behov och arbetsmarknadens krav.
Ett av huvudförslagen är att införa en ny typ av gymnasial yrkesutbildning. Dessa yrkesutbildningar ska särskilt rikta sig till elever som saknar behörighet till dagens nationella program och ha sänkta inträdeskrav – endast tre godkända ämnen från grundskolan.
Utbildningarna ska vara treåriga, praktiskt inriktade och omfatta 1 900 poäng. Elever som slutför utbildningen ska få ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis.
Ökat fokus på individanpassning
De nya yrkesutbildningarna ska utformas i nära samarbete med näringslivet för att öka möjligheterna till anställning direkt efter gymnasiet. Samtidigt höjs kraven för att antas till de befintliga yrkesprogrammen. Niklas Svensson, utvecklingsledare på Göteborgsregionen, ser flera spännande möjligheter – men också utmaningar:
– Bland annat kommer det att behövas fler behöriga yrkeslärare och fler platser för arbetsplatsförlagt lärande om andelen elever som läser yrkesprogram ökar – det är utmaningar vi redan ser idag och jobbar aktivt med, säger Niklas Svensson.
Utredningen föreslår också att ett nytt introduktionsprogram, individuellt förberedelseprogram (IMF), ska införas, där utbildningen utformas för varje enskild elev utifrån elevens behov och förutsättningar – motsvarande det som i dag gäller för individuellt alternativ.
– Det ska bli intressant att se hur de här förslagen tas emot av branscherna och hur det påverkar söktryck när vi idag har tomma platser på nästan samtliga yrkesprogram. Det finns ett stort behov av yrkeskompetens i många branscher och samtidigt en önskan om att yrkesutbildningarna ska få höjd status.
Försöksverksamhet med yrkesämnen
I utredningen ingår också smalare förslag, som införandet av en försöksverksamhet med yrkesämnen inom högskoleförberedande program – i första hand föreslås en handelsinriktning på ekonomiprogrammet – och statsbidrag och nya regler för att stimulera fler gymnasieutbildningar inom små och dyra yrkesområden.
– Än så länge vet vi inte vilka förslag, om några, som kommer att drivas igenom. Men det märks att gymnasieskolan skapar debatt, det tycks finnas en större samsyn om att det är viktigt att hitta bättre vägar framåt för gruppen som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet.
Relaterat material
Så kan skolor motarbeta sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier förekommer redan i mellanstadiet – det visar en avhandling av Andrea Valik, som nu är verksam vid FoU i Väst vid Göteborgsregionen. – Det här fenomenet är vanligare än vi trott och påverkar både barns psykiska hälsa och skolgång, säger hon.
Så satsar Da Vinci-skolan i Ale på trygghet och delaktighet
Da Vinci-skolan i Ale har tagit ett helhetsgrepp kring närvarofrågan. Genom projektet SAON – Skolanknytning och närvaro – har skolan arbetat systematiskt med att skapa trygghet, delaktighet och motivation hos eleverna. Resultatet? Förbättrade skolresultat och högre trivsel.
Regionalt samarbete stärker anpassad gymnasieskola
Elever på anpassad gymnasieskola har ofta svårt att visa sina styrkor för arbetsgivare. Nu tar medlemmar i det regionala programrådet i Göteborgsregionen gemensamt fram ett nytt material för att visa på elevernas kunskaper. Målet är att ge eleverna bättre möjligheter att visa sina kunskaper och sin potential.