Nya förslag ska stärka elevernas etablering på arbetsmarknaden
Utredningen Fler vägar till arbetslivet föreslår flera förändringar inom gymnasieskolan. Fokus ligger på att skapa fler vägar till arbetslivet för elever med olika förutsättningar, bland annat för att bättre matcha programmen mot elevernas behov och arbetsmarknadens krav.
Ett av huvudförslagen är att införa en ny typ av gymnasial yrkesutbildning. Dessa yrkesutbildningar ska särskilt rikta sig till elever som saknar behörighet till dagens nationella program och ha sänkta inträdeskrav – endast tre godkända ämnen från grundskolan.
Utbildningarna ska vara treåriga, praktiskt inriktade och omfatta 1 900 poäng. Elever som slutför utbildningen ska få ett gymnasialt yrkesutbildningsbevis.
Ökat fokus på individanpassning
De nya yrkesutbildningarna ska utformas i nära samarbete med näringslivet för att öka möjligheterna till anställning direkt efter gymnasiet. Samtidigt höjs kraven för att antas till de befintliga yrkesprogrammen. Niklas Svensson, utvecklingsledare på Göteborgsregionen, ser flera spännande möjligheter – men också utmaningar:
– Bland annat kommer det att behövas fler behöriga yrkeslärare och fler platser för arbetsplatsförlagt lärande om andelen elever som läser yrkesprogram ökar – det är utmaningar vi redan ser idag och jobbar aktivt med, säger Niklas Svensson
Utredningen föreslår också att ett nytt introduktionsprogram, individuellt förberedelseprogram (IMF), ska införas, där utbildningen utformas för varje enskild elev utifrån elevens behov och förutsättningar – motsvarande det som i dag gäller för individuellt alternativ.
– Det ska bli intressant att se hur de här förslagen tas emot av branscherna och hur det påverkar söktryck när vi idag har tomma platser på nästan samtliga yrkesprogram. Det finns ett stort behov av yrkeskompetens i många branscher och samtidigt en önskan om att yrkesutbildningarna ska få höjd status.
Försöksverksamhet med yrkesämnen
I utredningen ingår också smalare förslag, som införandet av en försöksverksamhet med yrkesämnen inom högskoleförberedande program – i första hand föreslås en handelsinriktning på ekonomiprogrammet – och statsbidrag och nya regler för att stimulera fler gymnasieutbildningar inom små och dyra yrkesområden.
– Än så länge vet vi inte vilka förslag, om några, som kommer att drivas igenom. Men det märks att gymnasieskolan skapar debatt, det tycks finnas en större samsyn om att det är viktigt att hitta bättre vägar framåt för gruppen som går ut högstadiet utan gymnasiebehörighet.
Relaterat material
Så stärker Sjuhärad samverkan mellan skola och vårdnadshavare
I projektet Samverkan skola-hem har kommuner, skolor och vårdnadshavare arbetat tillsammans för att hitta nya sätt att stärka samverkan. Syftet är att skapa förutsättningarna för alla att fullfölja sina studier.
Regionalt programråd ger nya perspektiv på den anpassade skolan
En mer inkluderande arbetsmarknad och enklare övergångar från skola till arbetsliv – det är målet med Göteborgsregionens projekt Stärkta förutsättningar för unga med intellektuella funktionsnedsättningar. På det regionala programrådet i november var fokus på lärdomar från Nederländerna och hur samarbetet mellan skolan och viktiga branscher kan stärkas.
”Det är livslångt lärande vi jobbar med”
I Lerum pågår sedan flera år tillbaka ett omfattande arbete för att få unga med stor skolfrånvaro tillbaka till skolan. Peter Kristensson, förstelärare inom yrkesintroduktion på Lerums gymnasium och lokal processledare för det ESF-finansierade projektet ”Skolanknytning och Närvaro” (SAON), beskriver arbetet som både utmanande och givande.