I det regionala programrådet ges nya perspektiv på den anpassade skolan
En mer inkluderande arbetsmarknad och enklare övergångar från skola till arbetsliv – det är målet med Göteborgsregionens projekt Stärkta förutsättningar för unga med intellektuella funktionsnedsättningar. På det regionala programrådet den 19 november var fokus på lärdomar från Nederländerna och hur samarbetet mellan skolan och viktiga branscher kan stärkas.
Jobbskuggning på fyra skolor
Mötet inleddes av Jessica Johansson, projektledare på Göteborgsregionen, som välkomnade gruppen och gav en inblick i arbetet i projektet. Därefter fick deltagare från Mölndal, Kungsbacka och Kungälv som varit ute på jobbskuggning på fyra skolor i Nederländerna berätta om sina erfarenheter. Det gav det övriga programrådet en värdefull inblick i hur man där arbetar med att integrera utbildning och arbetsliv för unga med intellektuell funktionsnedsättning.
– Det var spännande att få ta del av deras elevsyn och hur de arbetar på skolorna, berättar Magnus Haglund från Kungälv.
En tydlig skillnad jämfört med det svenska systemet var att skolorna i Nederländerna har många olika specialiserade inriktningar beroende på funktionsnedsättning och hur väl de presterar på begåvningstester. Eleverna slussas tidigt vidare till en utbildning de förväntas klara av – snarare än att de väljer efter eget intresse.
En annan skillnad var skolornas tydliga fokus på att få ut eleverna på arbetsmarknaden. Det märktes inte minst i hur skolorna arbetade med praktik, där eleverna först hade praktiska lektioner på skolan, därefter praktik i grupp och till sist individuell praktik.
– Vi såg att deras skolor är mycket mer praktiskt inriktade och har ett enda mål – att göra eleverna anställningsbara. Eleverna får börja i det lilla och växer i sitt ansvar under praktikperioderna, det var en viktig lärdom för oss, sade Magnus Haglund.
Arbetsmarknadsfokus och konkreta verktyg
Ett annat inspirerande inslag var det som i Nederländerna kallas ”praktijkverklaring”, ett juridiskt dokument som upprättas av bedömare från ackrediterade företag och som beskriver vilka arbetsuppgifter eleverna klarar av. På skolorna fanns även arbetsstationer där eleverna övade på moment som återkommer i dagliga verksamheter och praktiska yrken.
– Det var ett återkommande tema att eleverna redan under skoltiden ska få lära sig hur man klarar av olika moment i arbetslivet. Den tydliga kopplingen till arbetslivet gör övergången mycket tryggare, berättade Magnus Haglund.
Men det nederländska systemet har också nackdelar, berättade gruppen. Den hårda specialiseringen riskerar att låsa in elever i förutbestämda banor, vilket kan göra det svårt att välja en annan väg om intressen eller förutsättningar förändras. Där föredrog deltagarna det svenska systemets fokus på livslångt lärande och flexibilitet.
Arbetsgivare vill ha tydlig information
Linda Åhnbrink, processledare för de två kompetensråden som rör bygg- och installationsbranschen kompetensråd i Göteborgsregionen, deltog också i mötet och betonade vikten av att skolan hjälper till och konkretiserar elevernas färdigheter.
– Företagen behöver veta vilka kunskaper eleverna har, särskilt i branscher som ställer höga krav på säkerhet. Om vi kan översätta betyg och skolspråk till praktiska färdigheter blir det enklare för arbetsgivare att förstå elevernas kompetenser, sade Linda Åhnbrink.
I den efterföljande diskussionen var deltagarna i det regionala programrådet eniga om hur viktigt det är att göra det lättare för arbetsgivare att se vilka kunskaper och färdigheter eleverna i den anpassade gymnasieskolan har. Som ett första steg har programrådet tillsatt en arbetsgrupp som under våren ska påbörja ett arbete med att ta fram ett underlag som kan användas för att tydligare kunna visa vad målgruppen kan, med intentionen att testa det i praktiken i april månad.
Relaterat material
Så kan skolor motarbeta sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier förekommer redan i mellanstadiet – det visar en avhandling av Andrea Valik, som nu är verksam vid FoU i Väst vid Göteborgsregionen. – Det här fenomenet är vanligare än vi trott och påverkar både barns psykiska hälsa och skolgång, säger hon.
Så satsar Da Vinci-skolan i Ale på trygghet och delaktighet
Da Vinci-skolan i Ale har tagit ett helhetsgrepp kring närvarofrågan. Genom projektet SAON – Skolanknytning och närvaro – har skolan arbetat systematiskt med att skapa trygghet, delaktighet och motivation hos eleverna. Resultatet? Förbättrade skolresultat och högre trivsel.
Regionalt samarbete stärker anpassad gymnasieskola
Elever på anpassad gymnasieskola har ofta svårt att visa sina styrkor för arbetsgivare. Nu tar medlemmar i det regionala programrådet i Göteborgsregionen gemensamt fram ett nytt material för att visa på elevernas kunskaper. Målet är att ge eleverna bättre möjligheter att visa sina kunskaper och sin potential.