Så stärker Sjuhärad samverkan mellan skola och vårdnadshavare
I projektet Samverkan skola-hem har kommuner, skolor och vårdnadshavare arbetat tillsammans för att hitta nya sätt att stärka samverkan mellan skola och hem. Syftet är att ge alla barn och unga i regionen de bästa förutsättningarna för att fullfölja sina studier.
Projektet är en del av Boråsregionen Sjuhärads kommunalförbunds arbete inom Västra Götalandsregionens satsning kraftsamling fullföljda studier.
Inom ramarna för kraftsamlingen genomfördes en förstudie och behovsinventering bland kommunerna i Västra Götaland.
Där identifierades utmaningar som utgör hinder för samarbetet mellan skolan och hemmet. Det handlade bland annat om svårigheter att inte nå alla föräldrar, att kommunikation ofta fokuserar enbart på problem samt utmaningar när det kommer till digitala verktyg.
– Genom behovsinventeringen fångade vi upp att samverkan med vårdnadshavare är ett prioriterat utvecklingsområden bland våra medlemskommuner, säger Mikael Szanto, projektledare på Boråsregionen.
För att möta kommunernas behov inleddes projektet Samverkan skola-hem, där sex kommuner deltog, Bollebygd, Borås, Herrljunga, Mark, Svenljunga och Vårgårda. Projektet använde tjänstedesign som metod för att skapa lösningar som möter både vårdnadshavares och skolpersonalens verkliga behov.
Tjänstedesign som drivkraft
Tjänstedesign är en metod som utgår från användarnas perspektiv för att lösa rätt problem. Projektgruppen arbetade tillsammans med vårdnadshavare och skolpersonal för att identifiera behov, testa idéer och utveckla lösningar som fungerar i praktiken.
– Boråsregionen samordnade processen med stöd från Innovationsguidens metodstöd, berättar Mikael Szanto. Varje kommun organiserade en lokal projektgrupp med ansvar för att driva arbetet framåt, och i vissa fall involverades ytterligare personal som stöd.
”Tjänstedesignprocessen har bidragit till nya insikter när det kommer till att skapa hållbar samverkan som kan ge barn och unga i Sjuhärad de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan” säger Boråsregionens Mikael Szanto.
Under det läsårsbaserade projektet arrangerades gemensamma lärträffar varje månad, där projektgrupperna kunde dela erfarenheter, fördjupa sig i tjänstedesign och få inspiration från omvärldsbevakning. Representanter från Skolverket deltog också för att bidra med nationell kunskap och stöd.
En gemensam väg framåt
Genom projektet har deltagande kommuner utvecklat konkreta verktyg och metoder för att stärka relationerna mellan skola och vårdnadshavare. Lärdomarna från processen visar hur viktigt det är att arbeta inkluderande och att skapa samsyn mellan hem och skola för att stötta eleverna.
Under projektets spridningskonferens som hölls i Borås i november 2024, berättade kommunerna som varit inblandade i projektet om hur arbetet har gått och vilka resultat som projektet har gett.
Bland annat lyfte kommunerna fram hur viktiga fritidspedagogerna är som kommunikationskanal, och fördelar och nackdelar med att vara en liten eller stor organisation när förändringar ska göras.
Relaterat material
Tillsammans backar vi upp alla barn i Dalsland – en satsning för barnets bästa
I Dalsland pågår en stor samverkanssatsning för att ge barn och unga bättre förutsättningar att lyckas i livet. Genom modellen Backa barnet arbetar skola, socialtjänst, vård och polis tillsammans – tidigt och samordnat.
Skolmåltiden – en outnyttjad pedagogisk resurs
Skolmåltiden är mer än ett sätt att ge elever energi. Den kan också bidra till ökad närvaro, trygghet och bättre studieresultat. Det vet Gunilla Martinsson, verksamhetsledare på Skolmatsakademin, och Ann-Christin Pinola, rektor, som har lång erfarenhet av att utveckla skolmåltider i Västra Götaland.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.