Tillsammans backar vi upp alla barn i Dalsland – en satsning för barnets bästa
I Dalsland pågår en stor samverkanssatsning för att ge barn och unga bättre förutsättningar att lyckas i livet. Genom modellen Backa barnet arbetar skola, socialtjänst, vård och polis tillsammans – tidigt och samordnat. Projektledaren Susanne Kinhult och processamordnaren Benita Hansson berättar om vägen dit, utmaningarna och hoppet framåt.
– Vi såg att Dalsland hade stora utmaningar när det gäller barn och ungas uppväxtvillkor, säger Benita Hansson. Många elever klarade inte grundskolan, psykisk ohälsa ökade och utbildningsnivån bland vuxna var låg. Något behövde göras.
Det var utgångspunkten när Dalsland tog kontakt med Backa barnet – en svensk variant av den skotska modellen Getting it right for every child. Susanne Kinhult, som hade kommit i kontakt med den ursprungliga modellen i Skottland, kom in som projektledare.
– I Skottland jobbar man sedan länge med att samla socialtjänst, skola, vård och polis kring barnet. Det ska inte spela någon roll var i landet man bor – man ska få rätt hjälp i tid, säger Susanne Kinhult.
I Dalsland startade arbetet med att skapa samsyn. Alla parter utbildades i barnkonventionen och behovskompassen – ett verktyg med åtta områden som ska hjälpa till att se hela barnets situation.
– Alla vill barnets bästa, men vi har haft olika utgångspunkter. Vi behöver prata med varandra på riktigt, inte bara om varandra, säger Benita Hansson.
Ett barn – en plan
Backa barnet bygger på fyra principer, varav en är ett barn – en plan. Det handlar om att skapa en gemensam bild av vad barnet behöver, och vem som ska göra vad. Barnteam med olika professioner ses för att lägga det pussel som krävs. I vissa fall kopplas en stödsamordnare in – en trygg vuxen som hjälper familjen att hålla ihop trådarna.
– Det kan vara en kurator, en lärare eller någon från socialtjänsten. Poängen är att det ska vara någon barnet känner sig trygg med, förklarar Susanne Kinhult.
Resultatet hoppas man ska märkas både på kort och lång sikt: färre orosanmälningar, ökad skolnärvaro, fullföljda studier och i förlängningen färre barn i kriminalitet eller med stora vårdbehov.
– Allt bygger på att föräldrarna vill samarbeta med oss. Om vi kommer in tidigt med stöd kan det vara lättare än om vi kommer in i efterhand, när det redan finns en polisanmälan eller orosanmälan med i bagaget.
Ledstång att hålla sig i
Att få till fungerande samverkan är inte enkelt. Varje aktör har sitt uppdrag, sina system och sekretessgränser. Lägg till statliga, regionala och kommunala nivåer – och arbetet blir komplext.
– Det kräver både tålamod, respekt och hänsyn för varandras professioner. Man måste låta det ta tid, man kan inte tvinga fram samverkan, säger Susanne Kinhult. Men om viljan finns, som här i Dalsland, så går det.
En annan nyckel är att våga börja – även om allt inte är perfekt från start.
– Vi har varit i så många sammanhang där alla pratar om hur viktigt det är att samverka, men sedan blir det stopp. Backa barnet är som en ledstång. Det hjälper oss att gå från ord till handling, säger Benita Hansson.
Mer om Backa barnet
Relaterat material
Skolmåltiden – en outnyttjad pedagogisk resurs
Skolmåltiden är mer än ett sätt att ge elever energi. Den kan också bidra till ökad närvaro, trygghet och bättre studieresultat. Det vet Gunilla Martinsson, verksamhetsledare på Skolmatsakademin, och Ann-Christin Pinola, rektor, som har lång erfarenhet av att utveckla skolmåltider i Västra Götaland.
”Vi bemöter inte elever som obehöriga!”
Hur kan elever på introduktionsprogrammen (IM) få bättre möjligheter att fullfölja sina studier? Den frågan var i fokus när Göteborgsregionen den 5 maj samlade lokala processledare och projektmedarbetare till en regional träff inom projektet Fokus IM.
NEETs for NEETs – en modell för delaktighet och egenmakt
Att unga vuxna själva får vara med och forma de insatser som riktar sig till dem – det var grunden för projektet NEETs for NEETs. Genom ReACT-modellen, en metod där deltagarna delar med sig av sin kunskap, tog Folkhögskoleförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett nytt grepp för att stödja unga utan arbete eller studier.