Närvarorutiner som ger ökad kännedom om elevers behov
När en kommun införde gemensamma rutiner för närvarorapportering fick skolorna både ett verktyg för att upptäcka elever i behov av stöd – och större möjlighet att ta fram individanpassade insatser. Här kan du läsa om kommunens utvecklingsarbete i projektet Plug Innan.
En nulägesanalys visade att det fanns ett stort antal elever med hög frånvaro i kommunen. Det handlade både om elever som nästan aldrig var närvarande i skolan men även om elever i årskurs 9 som trots bra resultat ändå hade en hög frånvaro. En av målsättningarna för kommunens utvecklingsarbete blev därför att ta fram gemensamma övergripande rutiner som ökar möjligheterna att i tid upptäcka brister i närvaro.
Nya närvarorutiner
När arbetet drog igång fanns inga kommunövergripande närvarorutiner och varje rektor lade upp arbetet på sitt eget sätt. Generellt reagerade skolorna sent på brister i elevers närvaro, ibland när elever redan hade hög frånvaro. Att skapa nya rutiner för att fånga upp elever i riskzon i ett tidigare skede och även kunna sätta in insatser tidigare blev därför en viktig utgångspunkt.
Vikten av korrekt rapportering
Insatser på flera nivåer
Skolans utvecklingsarbete har pågått inom ramen för det regionala projektet Plug Innan. De nya rutinerna som utvecklats och implementerats i kommunen omfattar förebyggande och åtgärdande insatser som kan delas in i olika nivåer beroende på hur de ser ut och vem de riktar sig till. Denna pyramid av förebyggande insatser ingår i den teoretiska grund som Plug Innan-projektet bygger på.
Grunden i pyramiden är de universella insatser som görs för att skapa en trygg skolmiljö för alla. Insatser på denna nivå syftar till att skapa god undervisningskvalitet med tydliga rutiner för att identifiera riskfaktorer kring frånvaro. När det kommer till nästa nivå, med riktade insatser till grupper och individer i riskzon, kan det handla om att under en tid rikta särskilt stöd till en grupp elever eller att sätta in insatser som ska åtgärda ett specifikt problem eller främja en viss utveckling. De riktade insatserna på individnivå handlar oftast om särskilt stöd till individer i komplexa situationer, som inte sällan involverar aktörer utanför skolan och kan pågå under längre tid.
Såhär har kommunens arbete sett ut på de olika nivåerna:
1. Universell nivå: Korrekt frånvaro- och närvarorapportering
För att få alla lärare att genomföra en korrekt rapportering har ett antal insatser genomförts. Fokus har legat på att driva igenom hur viktigt det är med ett rättvisande underlag för att kunna sätta in rätt åtgärder. Frågan har bland annat varit i fokus under apt:er, konferenser och utvecklingssamtal. Kommunens utvecklingsledare har också gjort en genomgång med ledningsgruppen varje månad som visat hur många av varje rektors lärare som registrerat samtliga lektioner.
2. Gruppnivå: Screening av klassen
Mentor screenar av sin klass en gång i månaden utifrån ett antal faktorer. Om en elev har mer än 15 % frånvaro eller har ett specifikt frånvaromönster tas kontakt med hemmet. Det finns en checklista som ska hjälpa mentorerna att identifiera dessa mönster, det kan handla om att en elev återkommande är frånvarande en särskild veckodag eller under vissa lektioner. Det finns även en guide för hur samtalet med hemmet ska genomföras och dokumenteras. Efter samtalet görs en bedömning av vilka insatser som ska sättas in, alltifrån anpassningar i klassrummet till insatser från elevhälsan.
3. Individuella samtal och djupintervjuer
Om det första kartläggningssamtalet inte ger effekt lyfts ärendet vidare till elevhälsoteamet som genomför djupintervjuer med elev och vårdnadshavare, först separat och sedan gemensamt. Även för dessa samtal finns intervjuguide och dokumentationsmall.
Resultat
Kommunens förhoppning var att de nya rutinerna på lång sikt skulle bidra till att öka elevernas känsla av sammanhang, bland annat genom att få dem att känna sig efterfrågade och saknade när de inte är på plats. Flera av kommunens skolor har upptäckt att när kartläggningssamtalen genomförs i rätt läge kan de ha stor effekt.
I flera fall har samtalen lett till att behov kommit upp till ytan och att verksamma åtgärder kunnat sättas in. När det kommer till djupintervjuerna har man sett en viss effekt, dock inte lika ofta som med kartläggningssamtalen. En analys projektgruppen gjort är att eleverna som möts av denna insats ofta hunnit komma för långt i sin skoldistansering.
Mer läsning
Detta lärande exempel är hämtat från en av de skolor som deltog i projektet Plug Innan. Eftersom projektet är avslutat har skolans namn och andra identifierande uppgifter tagits bort i artikeln. Plug Innan drevs av Göteborgsregionen mellan 2017 och 2021, med finansiering från Västra Götalandsregionen. Projektets syfte var att utveckla och långsiktigt stärka skolors främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i samverkan med andra nyckelaktörer. Fokus låg på vetenskapligt beprövade metoder och förhållningssätt. Det övergripande målet var att öka antalet unga i Västra Götaland som fullföljer sina grundskolestudier med betyg som ger behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Hör gärna av dig om du vill veta mer om fullföljda studier, söker stöd för din verksamhets utvecklingsarbete elller vill dela med dig av material eller synpunkter till fullföljdastudier.se.
Relaterat material
Digital halvdagskonferens om närvarofrämjande arbete
För att främja närvaro och förebygga frånvaro i skolan krävs ett systematiskt arbete. Vad finns det för goda exempel och vad säger forskningen? Den 15 augusti bjuder Kunskapsnod fullföljda studier Sjuhärad in till en digital halvdagskonferens om att arbeta närvarofrämjande.
Så kan dialogtorg stärka elevernas röster
Göteborgsregionen (GR) genomförde under våren två dialogtorg på högstadieskolorna Da Vinciskolan i Ale kommun och Almåsskolan i Mölndal. Initiativet är en del av GR:s pågående utvecklingsarbete inom det ESF-finansierade projektet Skolanknytning och närvaro.
Vad påverkar ungas förutsättningar att klara skolan?
Elevers förutsättningar att fullfölja sina studier påverkas av många olika faktorer som samspelar med varandra. Vad är det som påverkar om en elev når gymnasiebehörighet och fullföljer en gymnasieutbildning eller inte?