Vad påverkar ungas förutsättningar att klara skolan?
Elevers förutsättningar att fullfölja sina studier påverkas av många olika faktorer som samspelar med varandra. Vad är det som påverkar om en elev når gymnasiebehörighet och fullföljer en gymnasieutbildning eller inte?
Det finns både strukturella och individuella faktorer som påverkar en elevs förutsättningar att nå gymnasiebehörighet och studera en gymnasieutbildning. Strukturella faktorer handlar till exempel om skolmiljön och hur väl skolan lyckas anpassa undervisningen till varje elevs behov och ge lämpligt stöd ifall det behövs. Vilka andra faktorer är det som påverkar om elever fullföljer sina studier?
Föräldrars utbildningsnivå och socioekonomiska status
Både svensk och internationell forskning visar att föräldrarnas socioekonomiska status är den mest avgörande faktorn för barns och ungas studieresultat. Särskilt föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar. Enligt Socialstyrelsen är nästan 93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan, jämfört med 75 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning.
Enligt GR-projektet Plug Innan kan socioekonomiska faktorer handla om brist på materiella resurser, exempelvis i form av trångboddhet eller instabila boendeförhållanden, samt föräldrars arbetslöshet och den stress de omständigheterna medför. Även kulturellt kapital, familjedynamik, uppfostringsmönster och föräldrars förväntningar och attityder till skola och utbildning påverkar ungas förutsättningar att klara sina studier.
Elever som inte fullföljer sina studier bor ofta i områden som är socioekonomiskt utsatta och går på skolor där många elever kommer från hem där det saknas studietradition.
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har generellt svårare att klara av sina studier. Enligt en en enkätundersökning från Attention har en fjärdedel av elever med NPF-diagnoser varit frånvarande under hela eller större delen av sin skoltid (Riksförbundet Attention, 2023). Elevers möjligheter beror på hur väl skolan lyckas anpassa undervisningen efter elevens behov och ge lämpligt stöd.
Skolanknytning
Ju starkare skolanknytning, desto bättre förutsättningar har eleven att fullfölja sina studier. En elev med svag skolanknytning som upplever att skolan är meningslös och att hen inte hör hemma där behöver hjälp och stöd för att klara av studierna.
Unga som har erfarenhet av mobbning, rasism, kränkningar, exkludering och utanförskap känner ofta en svagare skolanknytning. På samma sätt har ofta unga som upplevt många misslyckanden kopplat till skolarbetet en låg skolanknytning.
Svensk eller utländsk bakgrund
Elever med utländsk bakgrund har ofta sämre förutsättningar att klara av skolan än elever med svensk bakgrund. Deras föräldrar har oftare lägre utbildning och lägre inkomst. Boendesituationen kan också se annorlunda ut jämfört med elever med svensk bakgrund. Men skolresultaten för elever med utländsk bakgrund varierar beroende på om de är födda i Sverige, har bott en längre tid i Sverige eller har invandrat nyligen.
Rapporten Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever (2020) lyfter fram just föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och elevens boendeområde som avgörande faktorer. Studien har jämfört skillnaderna i resultat mellan elever födda utomlands och elever födda i Sverige och som har samma socioekonomiska förhållanden och bor i samma område. Då är studiegapet inte alls så stort.
Kön
Flickor får generellt sett högre betyg än pojkar, oavsett vilken bakgrund de har. Enligt Statistikmyndigheten SCB var andelen behöriga till gymnasiet under läsåret 2021/22 högre bland flickor än bland pojkar. Så har det varit sedan de startade att mäta 1998, men skillnaderna mellan könen minskar.
Det har länge talats om en ”antipluggkultur” hos killar, som sägs förklara att killar inte anstränger sig lika mycket som tjejer i skolarbetet. Men det finns invändningar mot denna hypotes. Forskaren Fredrik Zimmerman menar att pojkars beteende ser ut att passa in i hypotesen men att de verkliga orsakerna är något annat, nämligen en rädsla för att misslyckas. Han menar att lösningen är att göra skoluppgifterna mer begripliga.
Källor och läs mer:
Plug Innan, projekt på Göteborgsregionen (GR), 2018: Sammanställning: Elever som riskerar att inte fullfölja sina studier | Göteborgsregionen (GR) (goteborgsregionen.se)
Statistikmyndigheten SCB: Socioekonomiska faktorer avgörande för högstadieelevers meritvärde (scb.se)
Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever, rapport, 2020: studiegapet-mellan-inrikes-och-utrikes-fodda-elever.pdf (triggerfish.cloud)
Skolvärlden, artikel, 2022: Forskaren tvärvänder om pojkars skolmisslyckanden – Skolvärlden (skolvarlden.se)
Relaterat material
KAA-konferens med fokus på att minska utanförskapet bland unga
Kommunerna har ett ansvar för de unga som varken arbetar eller studerar, det så kallade kommunala aktivitetsansvaret, KAA. Den 24 april träffades ett hundratal personer som arbetar med KAA i kommuner från hela Västra Götaland i Göteborg.
Barn och ungas psykiska hälsa – en introduktion
Barn och ungas psykiska hälsa påverkar deras förutsättningar att fullfölja sina studier och klara skolan. Därför är det viktigt att arbeta främjande arbetet för psykisk hälsa. I den här artikeln får du en introduktion till ämnet.
Småbarnsteam – en modell för samverkan kring barn med utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser
Genom modellen småbarnsteam, kan barn få samlad hjälp från flera olika professioner, bland annat logoped och läkare.