Att få tillbaka elever med hög frånvaro
Hur ska skolor arbeta för stötta elever med hög frånvaro att återvända till skolan? I det här lärande exemplet får du ta del av en gymnasieskolans arbete för att öka elevers närvaro med hjälp av en ny struktur för kartläggning, åtgärder och utvärdering.
Gymnasieskolan ingick under två år i projektet Fullföljda studier GR (FSGR). Projektet fokuserade på att motivera elever att fullfölja sina studier, genom att arbeta utifrån individens behov, förutsättningar och möjligheter. När projektet drog igång på skolan fanns en problematik med hög frånvaro bland eleverna, framförallt hos elever med mer än 50 procent frånvaro.
Skolans mål med att delta i projektet var att hitta nya metoder för att ta sig an frånvaroproblematiken.
Inom ramen för projektet arbetade man fram en ny processkarta för skolans rutiner. Det handlade framförallt om att förtydliga de olika stegen som ingår i arbetet med att uppmärksamma frånvaro, kartlägga orsaker, sätta in åtgärder och utvärdera om åtgärderna fungerat.
I arbetet med processkartan deltog mentorer, kurator, skolpedagog, specialpedagog och rektor. Processkartan har underlättat samarbetet mellan de olika professionerna på skolan.
Första kartläggning genom personligt samtal
I processkartan ingår en mall för kartläggningssamtal som är tänkt att hållas av mentorerna. I arbetet med processkartan var förankringen en viktig del, eftersom de behöver känna sig bekväma med att ställa frågor om allt från hemförhållanden till droger. Mentorerna behöver också veta hur de ska hantera och ta emot svaren på frågorna.
Gemensam diskussion om uppföljning och åtgärder
Efter det inledande kartläggningssamtalet görs en gemensam, tvärprofessionell bedömning av orsakerna till frånvaron. Utifrån processkartans åtgärdsmodul görs även en bedömning av vilka åtgärder som ska sättas in för att hjälpa eleven utifrån den individuella situationen. Ibland beslutar skolan även om en fördjupad kartläggning där eleven får träffa skolpsykologen.
Eleven får också en kontaktperson, som samordnar allt kring elevens återgång till skolan. Ofta är det mentorn som blir kontaktperson, men det viktiga är att det är en person som eleven känner sig trygg med.
Skolan arbetar också med täta uppföljningar där man stämmer av hur det går. Tanken är att hjälpa eleverna att få ordning på strukturen och kunna sålla ut vad som är viktigt.
Det personliga möten en framgångsfaktor
Skolans personal är överens om att det personliga mötet är en viktig förutsättning för arbetet. I samtalen kan eleven känna sig sedd och hörd och få hjälp att upptäcka mönster i sin frånvaro. Att prata om vardagen i skolan kan även hjälpa elever som varit borta länge att bli mer bekväma i att komma tillbaka. Det finns ofta en stress och en oro bland elever med hög frånvaro kring att ha hamnat efter eller kring vad klasskamraterna tycker och tänker.
Elever som varit borta länge kan uppleva en stress över att inte vara i fas. ”Har jag kommit efter jättemycket?” och ”Vad ska mina klasskamrater säga?”
Citat från skolans lokala projektledare.
Resultat
Skolans utvecklingsarbete har gett ringar på vattnet även i det förebyggande arbetet. Bland annat har man börjat erbjuda en stresskurs till skolans alla elever. Kursen ingick ursprungligen i åtgärdspaketet för elever med hög frånvaro. Att kursen nu erbjuds till samtliga elever är en del i arbetet med att tidigt förebygga stress som kan leda till ohälsa och ökad frånvaro.
Mer läsning
Detta lärande exempel är hämtat från en av de skolor som deltog i projektet Fullfölja studier GR (FSGR). Eftersom projektet är avslutat har skolans namn och andra identifierande uppgifter tagits bort i artikeln. FSGR drevs av Göteborgsregionen mellan 2017 och 2020, med finansiering från Europeiska socialfonden. Projektet riktade sig till gymnasieskolor i Göteborgsregionen, med fokus på fristående skolor. Syftet med projektet var att skapa förutsättningar för gymnasieskolor att motverka studieavbrott genom individanpassade insatser. Projektets övergripande mål var att inom ramen för tre huvudområden minska studieavbrotten på de skolor som deltog i projektet.
Relaterat material
Så kan hybridundervisning tillgängliggöra vuxenutbildning för fler
Med hybridupplägg kan eleverna själva välja vad som passar dem bäst vid ett utbildningstillfälle – att ta sig till klassrummet eller att ansluta digitalt. Denna flexibilitet kan öka tillgängligheten inom vissa utbildningsformer.
Koll på läget: ”Det är ingen som väljer att misslyckas i skolan”
I det här avsnittet tittar vi närmare på utmaningar och lösningar som rör pojkars prestationer i skolan. Fredrik Zimmerman, fil.dr. inom barn- och ungdomsvetenskap, delar med sig av sina insikter och erfarenhet om varför pojkar tenderar att underprestera jämfört med flickor i det akademiska systemet.
Koll på läget: ”13 år i ett sträck i skolan kan förmodligen inte passa alla”
I detta avsnitt träffar vi Martin Hugo, forskare och tidigare grundskollärare, som delar med sig av sina insikter om utbildning för marginaliserade elevgrupper. Martin tar upp vikten av att skapa en meningsfull och relevant skola för dessa elever och diskuterar hur relationell pedagogik kan bidra till att öka deras motivation och engagemang.