Så stöttar Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa skolor genom PALS
När skolor upplever ökade konflikter, otydliga regler eller brist på samsyn i personalgruppen söker många stöd hos Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UBP) i Västra Götalandsregionen. Här arbetar utvecklingsledarna Åsa Wallentin och Ebba-Lisa Eckerdal tillsammans med kollegor med att hjälpa skolor att införa skolmodellen PALS – ett långsiktigt arbetssätt för tryggare skolmiljöer och bättre studiero.
PALS är en evidensbaserad modell som har sitt ursprung i USA och senare utvecklats vidare i Norge, Sverige och övriga nordiska länder. Förkortningen står för Positiv atferd (positivt beteende), Läringsmiljö (gynnsam lärmiljö) och Samhandling (samspel mellan elever och personal).
Skolor söker stöd
I dag arbetar över 70 skolor i 13 kommuner i Västra Götaland med modellen, från förskoleklass till årskurs nio. Stödet från UBP är långsiktigt och sträcker sig över flera år. Arbetet börjar med att skolan kartlägger sina behov. Om verksamheten vill gå vidare följer utbildning och handledning för nyckelpersoner i kommunen alternativt på skolorna, därefter följs arbetet upp och utvärderas regelbundet.
– Det är inte ett projekt med ett slutdatum. Skolorna uppskattar att det är en långsiktig satsning där vi finns kvar och stöttar, säger Ebba-Lisa Eckerdal.
Stödet från UBP är kostnadsfritt för kommuner inom Västra Götaland. För kommuner utanför är det förenligt med en kostnad och under förutsättning av tid och resurser finns hos Utvecklingscentrum vid tid för förfrågan.
Ofta är det skolorna själva som tar kontakt – en del vill arbeta mer förebyggande, andra hör av sig för att få hjälp med konkreta problem i vardagen.
– Skolor kan till exempel beskriva att de hamnat i ett reaktivt arbetssätt där man mest släcker bränder. Det kan handla om återkommande konflikter, problembeteenden eller otydliga rutiner. Då behöver man ett mer systematiskt arbetssätt, säger Åsa Wallentin.
En fördel med PALS är att modellen ligger nära skolans lagstadgade uppdrag, till exempel när det gäller arbetet med trygghet, studiero och samverkan med hemmen.
– Mycket av det skolor redan ska göra ryms i modellen. Det blir inte ett parallellt spår utan ett sätt att strukturera arbetet, säger Åsa Wallentin.
Att modellen är forskningsbaserad är också en viktig anledning till att många skolor väljer den.
– Många uppskattar att man inte behöver uppfinna något själv utan kan luta sig mot forskning och beprövad erfarenhet, säger Ebba-Lisa Eckerdal.
Hela skolan deltar
En central del i PALS är att stärka relationerna mellan elever och vuxna. Samtidigt skapas samsyn i personalgruppen så att eleverna möts på ett likvärdigt och förutsägbart sätt.
Införandet tar tid – ofta tre till fem år – och omfattar alla som arbetar på skolan. Det gäller inte bara lärare och elevhälsa utan även personal i matsal, lokalvård och vaktmästeri. Målet är att skapa en gemensam kultur i hela verksamheten.
– Relationerna är avgörande för hur elever trivs och presterar. Det handlar också om att bli bättre på att uppmärksamma elever när de gör rätt och att stärka positiva beteenden. Det som i forskning benämns som positivt beteendestöd och som uppmuntran av positivt beteende är en del av, säger Ebba-Lisa Eckerdal.
Små förändringar kan ge stora resultat
Eftersom utvecklingsledarna främst arbetar på organisationsnivå möter de sällan elever direkt. Men skolorna berättar ofta om förändringar i vardagen. Det kan handla om lugnare korridorer och matsalar, färre konflikter eller bättre relationer mellan elever och lärare. I ett fall berättade en lärare att undervisningen fungerade bättre efter att fokus lagts på att uppmärksamma elever som gjorde rätt. Arbetsron ökade och läraren upplevde större trygghet i sin roll. Bland yngre elever kan förändringen märkas på andra sätt.
– Ett barn sa: ”Min fröken är mycket gladare nu.” Det säger ganska mycket, säger Ebba-Lisa Eckerdal.
Utmaningar i ett långsiktigt arbete
Att införa en modell under flera år innebär också utmaningar. Motivation kan vara svår att hålla uppe över tid, särskilt om skolledare byts ut eller om personalomsättningen är hög. I vissa arbetslag kan det också finnas olika syn på disciplin och bemötande.
– En del vill ta till hårdare tag direkt. Om man är hårt belastad på jobbet och frustrerad av sin arbetssituation och möter tio ”svåra” elever varje dag kanske man inte orkar arbeta med relationerna. Men i PALS börjar vi där, eftersom vi vet att det är grunden för att arbetet ska fungera. När de goda relationerna finns på plats är det också lättare att sätta gränser, när det väl behövs, säger Åsa Wallentin.
De skolor som tjänar allra mest på att införa modellen är ofta de som redan upplever problem i verksamheten, menar Åsa Wallentin och Ebba-Lisa Eckerdal. Samtidigt betonar de att även skolor med mindre utmaningar kan ha stor nytta av PALS.
– Det räcker egentligen att man är nyfiken för att höra av sig – vi vill gärna nå ut till fler, säger de. Med PALS kan skolor ta till sig de delar av modellen där de själva ser utvecklingsbehov, samtidigt som de behåller de skyddsfaktorer och styrkor som redan finns i verksamheten.
Komponenterna i PALS
- Goda relationer främjar en god studiemiljö
- Skolövergripande förväntningar på positivt beteende
- Effektiva uppmaningar främjar samarbete
- Uppmuntran och positiv återkoppling
- Ledarskap i klassrummet
- Elever som uppvisar problembeteende
- Aktiv tillsyn och vägledning
- Att skapa ett gott samarbete mellan hem och skola
Relaterat material
800 elever diskuterade framtidsfrågor med EU-parlamentariker
Vilka frågor står högst på EU:s agenda – och hur påverkas vi av desinformation och den snabba AI-utvecklingen? Det var några av de frågor som stod i fokus när hundratals elever deltog i en digital träff inom Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram.
FN-rollspel ger eleverna självförtroende och motivation
På Böskolan i Göteborg har FN-rollspel blivit mer än ett uppskattat inslag. Det är numera ett arbetssätt där flera ämnen vävs samman och där hela mellan- och högstadiet deltar. Genom arbetet utvecklar eleverna både sin förståelse för demokratiska processer och sitt självförtroende.
Främja skolanknytning och närvaro
I projektet Skolanknytning och närvaro som pågår mellan 2023 och 2026 arbetar skolor och verksamheter från fyra kommuner för att stärka elevers skolanknytning och närvaro. Syftet är att fler ska bli behöriga till och avsluta gymnasiet.