Från särskola till anpassad skola – vad innebär förändringarna?
Nya bestämmelserna i skollagen som börjar gälla 2 juli 2023 innebär att grundsärskolan och gymnasiesärskolan får nya namn. Syftet är att stärka utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, med det långsiktiga målet att målgruppen ska fullfölja sina studier.
Varför namnbyte?
Den nuvarande benämningen särskola har under en längre tid använts för att beskriva skolor som ger utbildning till elever med olika funktionsnedsättningar och inlärningssvårigheter. Önskemålet om namnbyte för skolformerna kommer från början från elever själva.
Enligt Skolverket är den viktigaste anledningen till att skolformen nu får nytt namn att begreppet särskola kan upplevas stigmatiserande. Det kan signalera att eleverna är annorlunda och särskilda på ett negativt sätt.
Ett namn som reflekterar verksamheten
Ord och namn behöver ibland bytas ut när de blivit föråldrade eller när de fått en negativ laddning, som det gamla ordet särskola fått. Det nya namnet beskriver skolformen, inte eleverna. Namnet reflekterar den anpassade grundskolan och gymnasieskolans arbete med att undervisa elever på ett inkluderande och stöttande sätt utifrån deras behov och förutsättningar. När begrepp ersätts i samhället är det viktigt att lagtexter hänger med och därför har uttrycket utvecklingsstörning i skollagen ersatts med intellektuell funktionsnedsättning. Det är ett begrepp som idag redan inom utbildning, forskning och vård- och omsorg.
Hur påverkas skolan och eleverna?
Förhoppningen är att namnbytet ska utgöra en positiv förändring som speglar verksamheternas värden och långsiktiga mål – att eleverna ska fullfölja sina studier och klara övergången till arbetslivet och etablering i samhället. Däremot kommer inget att förändras när det kommer till hur elever utreds eller tas emot i skolan. Namnbytet kommer inte heller att påverka undervisningen eller det stöd som eleverna erbjuds. I sin information betonar Skolverket hur viktigt det är att skolan berättar för elever och vårdnadshavare om namnbytet och vad det innebär. I övrigt är det enda skolan behöver göra att byta ut namn i dokument och på webbsidor.
Stöd och information
Läroplanen för anpassade grundskolan och läroplanen för specialskolan kommer att finnas i reviderade upplagor från och med 2 juli 2023. Utöver namn- och begreppsändringarna kommer innehållet i läroplanerna inte att förändras. För att stärka undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning kommer Skolverket under året att ta fram kompetensutveckling och stöd till personal som arbetar i de anpassade skolformerna. Det kommer bland annat att komma en ny modul inom insatsen Specialpedagogik för lärande, nya artiklar och undervisningsfilmer i Lärportalen och en ny kurs om kunskapsbedömning i de anpassade skolformerna.
Satsningar som ska stärka arbetet inom de anpassade skolformerna
Göteborgsregionen är en av de aktörer som under flera år drivit satsningar och projekt för att stärka arbetet inom de anpassade skolformerna, bland annat genom att sätta fokus på studie- och yrkesvägledning för målgruppen.
Just nu pågår projektet Stärkta förutsättningar för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Projektet, som drivs av Göteborgsregionen med finansiering från Europeiska socialfonden, fokuserar på att stärka målgruppens förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden och utveckla arbetet med övergången från skola till arbetsliv.
Inom ramen för projektet tas metoder och stödmaterial fram som riktar sig till vårdnadshavare, skolpersonal, studie- och yrkesvägledare och elever. Samtidigt utvecklas en informationsmässa för de elever i regionen som ska välja anpassat gymnasium.
Läs mer om projektet Stärkta förutsättningar för unga med intellektuell funktionsnedsättning via knappen nedan.
Relaterat material
Så kan hybridundervisning tillgängliggöra vuxenutbildning för fler
Med hybridupplägg kan eleverna själva välja vad som passar dem bäst vid ett utbildningstillfälle – att ta sig till klassrummet eller att ansluta digitalt. Denna flexibilitet kan öka tillgängligheten inom vissa utbildningsformer.
Koll på läget: ”Det är ingen som väljer att misslyckas i skolan”
I det här avsnittet tittar vi närmare på utmaningar och lösningar som rör pojkars prestationer i skolan. Fredrik Zimmerman, fil.dr. inom barn- och ungdomsvetenskap, delar med sig av sina insikter och erfarenhet om varför pojkar tenderar att underprestera jämfört med flickor i det akademiska systemet.
Koll på läget: ”13 år i ett sträck i skolan kan förmodligen inte passa alla”
I detta avsnitt träffar vi Martin Hugo, forskare och tidigare grundskollärare, som delar med sig av sina insikter om utbildning för marginaliserade elevgrupper. Martin tar upp vikten av att skapa en meningsfull och relevant skola för dessa elever och diskuterar hur relationell pedagogik kan bidra till att öka deras motivation och engagemang.