Stärkt ledarskap genom kollegialt lärande
I det här lärande exemplet får du ta del av en F-6 skolas arbete för att stärka ledarskapet i klassrummet. Det långsiktiga målet? Att främja närvaro och öka elevernas förutsättningar att bli behöriga till gymnasiet.
Kartläggning och nulägesanalys
Skolan deltog under två år i utvecklingsprojektet Plug Innan. Utgångspunkten för skolans utvecklingsarbete var att både ledning och lärare upplevde att det fanns brister i ledarskapet i klassrummet. Det fanns också stora olikheter när det kom till hur skolans lärare genomförde sina lektioner. När skolan gick med i projektet Plug Innan genomfördes en nulägesanalys av verksamheten som bekräftade denna uppfattning.
Ny struktur för kollegialt lärande
Det första steget i utvecklingsarbetet blev att ta fram en ny, hållbar struktur för det kollegiala lärandet. Målet var att öka personalens samsyn på elevernas lärande. Den nya strukturen innefattade bland annat en bokcirkel där lärarna gemensamt läste böcker om ledarskap och deltog i diskussioner utifrån de olika kapitlen. Mellan diskussionstillfällena genomförde lärarna även auskultationer och olika elevaktiviteter.
Utifrån lärandet som skedde i bokcirkeln arbetade pedagogerna vidare med att ta fram en gemensam ram för lektionsdesign samt ett antal förhållningsregler kring hur en lärare på skolan ska vara. Både förhållningsregler och den gemensamma lektionsdesignen implementerades i verksamhetsplanen.
Resultat som märks i klassrummet
Den nya gemensamma lektionsdesignen innebär att samma regler gäller i alla klassrum, oavsett klass, ämne och lärare. I en utvärdering som gjordes vid Plug Innan-projektets slut var lärarna entydigt positiva till de nya rutinerna. 60% svarade även ja på frågan om huruvida man omdefinierat sin undervisning.
Den professionella bedömningen bland lärarna är att eleverna är lugnare och att lektionerna kan starta igång tidigare. Även ledningen har sett dessa effekter, bland annat genom regelbundna lektionsobservationer.
I en uppföljande enkät som gjorts på skolan uttrycker eleverna själva att de nu får mer gjort på lektionerna och att det är mindre rörigt. Denna uppfattning delas av lärarna som bedömer att eleverna får mer undervisningstid än innan. Lärarna bedömer också att eleverna märker av att de får samma bemötande av olika lärare. De är medvetna om om lektionsstrukturen och kan kommentera om en lärare till exempel glömt att ge ut en uppstartsuppgift.
Nästa steg
De nya rutinerna har implementerades vid projektets slut och är numera en del av den ordinarie verksamheten. Vid nyanställningar har en förstalärare i uppdrag att ordna uppsamlingsheat med information om skolans arbete kring samsyn, bemötande och ledarskap. Dragningar hålls även vid terminsstart för att prata om arbetssättet och gemensamma lärdomar.
Skolans plan vid slutet av projekttiden i Plug Innan var att ta sig an nya områden för det kollegiala lärandet bland annat kooperativt lärande parallellt med ett spår om betyg, bedömning och sambedömning.
Mer läsning
Detta lärande exempel är hämtat från en av de skolor som deltog i projektet Plug Innan. Eftersom projektet är avslutat har skolans namn och andra identifierande uppgifter tagits bort i artikeln. Plug Innan drevs av Göteborgsregionen mellan 2017 och 2021, med finansiering från Västra Götalandsregionen. Projektets syfte var att utveckla och långsiktigt stärka skolors främjande, förebyggande och åtgärdande arbete i samverkan med andra nyckelaktörer. Fokus låg på vetenskapligt beprövade metoder och förhållningssätt. Det övergripande målet var att öka antalet unga i Västra Götaland som fullföljer sina grundskolestudier med betyg som ger behörighet till gymnasieskolans nationella program.
Hör gärna av dig om du vill veta mer om fullföljda studier, söker stöd för din verksamhets utvecklingsarbete elller vill dela med dig av material eller synpunkter.
Relaterat material
Så kan hybridundervisning tillgängliggöra vuxenutbildning för fler
Med hybridupplägg kan eleverna själva välja vad som passar dem bäst vid ett utbildningstillfälle – att ta sig till klassrummet eller att ansluta digitalt. Denna flexibilitet kan öka tillgängligheten inom vissa utbildningsformer.
Koll på läget: ”Det är ingen som väljer att misslyckas i skolan”
I det här avsnittet tittar vi närmare på utmaningar och lösningar som rör pojkars prestationer i skolan. Fredrik Zimmerman, fil.dr. inom barn- och ungdomsvetenskap, delar med sig av sina insikter och erfarenhet om varför pojkar tenderar att underprestera jämfört med flickor i det akademiska systemet.
Koll på läget: ”13 år i ett sträck i skolan kan förmodligen inte passa alla”
I detta avsnitt träffar vi Martin Hugo, forskare och tidigare grundskollärare, som delar med sig av sina insikter om utbildning för marginaliserade elevgrupper. Martin tar upp vikten av att skapa en meningsfull och relevant skola för dessa elever och diskuterar hur relationell pedagogik kan bidra till att öka deras motivation och engagemang.