Prao som ger motivation och nya intressen – så arbetar anpassade grundskolan i Ale
På den anpassade grundskolan i Ale har prao blivit en nyckel för att förbereda eleverna för arbetslivet och stärka deras självkänsla. Rektor Elma Dzanic berättar om utmaningar, framgångar och hur skolan arbetar för att ge eleverna verktyg att möta framtiden.

Att hjälpa eleverna att förbereda sig för vuxenlivet och ta steget ut i arbetslivet viktiga mål för den anpassade grundskolan i Ale. Sedan Elma Dzanic började jobba som rektor för tre år sedan har skolans praoverksamhet utvecklats från enstaka insatser till en systematisk och välplanerad process.
– Tidigare fanns det enstaka elever som var ute på prao, men det var individuellt upplagt och det saknades en röd tråd, berättar hon.
När skolans tidigare, numera pensionerade studie- och yrkesvägledare (syv) Britt Hallgren letade efter stödmaterial för att förbättra praktikverksamheten kom hon i kontakt med projektledare på Göteborgsregionen och projektet Stärkta förutsättningar för unga med intellektuell funktionsnedsättning. Detta blev starten på ett utvecklingsarbete där hela skolan involverades.
– Vi diskuterade frågor som: Hur kan vi organisera prao för elever i anpassad skola? Behöver personal följa med? Vad ska eleverna få ut av prao och vilka arbetsplatser är lämpliga? säger Elma Dzanic.
En nyckelperson i arbetet har varit skolans nuvarande syv, Thérése Olsson.
– Syv har varit spindeln i nätet och hållit ihop hela processen. Vi skapade tydliga rutiner för varje årskurs, säger Elma Dzanic.
Viktigt att få lyckas
Praoplatserna väljs ut med omsorg och utgår från elevernas intressen och behov. Det är framför allt företag i närområdet, exempelvis en mataffär och en tillverkningsindustri, som tar emot elever.
– Vi har en dialog och besöker arbetsplatserna innan eleverna går ut på prao. Det är viktigt att de får praoa på arbetsplatser där de kan lyckas och där det finns en chans att de sedan kan få ett förvärvsarbete, säger Elma Dzanic.
Den största utmaningen för eleverna har inte varit själva arbetsuppgifterna, utan alla sociala situationer runt omkring. Därför har eleverna fått öva på sådana situationer i förväg – som vad man kan fråga om när man fikar med kollegor eller hur det går till när man äter lunch på en arbetsplats.
– Vi tränar mycket på att småprata, fråga hur helgen har varit, hantera oskrivna regler och hålla koll på tider, förklarar hon.
Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar
Elma Dzanic understryker också att prao bara är en liten del av arbetet för att förbereda eleverna och göra dem delaktiga i samhället. Statistiken visar att många unga med funktionsnedsättningar står utanför arbetsmarknaden och riskerar psykisk ohälsa. Genom att arbeta med studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan, till exempel genom studiebesök och kontakter med företag, kan elevernas motivation öka. Förra året deltog tio elever i prao, och utvärderingarna visade på positiva resultat.
– Sju av eleverna gav praon högsta betyg. Även lärarna märkte en förändring i elevgruppen – attityder mjuknade, och eleverna började prata med varandra på ett nytt sätt. I stället för att prata om sociala medier berättade de om vad de upplevt och lärt sig, säger Elma Dzanic.
I enstaka fall har det varit svårt för en elev att genomföra en veckas sammanhängande praoperiod. Då har skolan sett till att hitta andra lösningar – en musikintresserad elev med fysiska funktionsnedsättningar fick exempelvis göra en kortare prao på Kulturskolan.
Handlingsplan och framtidstro
Skolan har nu en tydlig handlingsplan för praktikverksamheten. Årskurs åtta har prao på vårterminen, medan niorna praktiserar på gymnasieskolor.
– Det finns en styrka i att vi är en F–9-skola. Vi kan följa eleverna och skapa kontinuitet i deras utveckling. Vi arbetar hela tiden med frågan: Hur mycket kan vi utmana, och när ska vi stötta? säger Elma Dzanic.
Hon avslutar med ett råd till andra skolor som vill arbeta med prao för elever i anpassad grundskola:
– Se till att det finns en person som håller i utvecklingsarbetet och skapa tydliga rutiner. Om man kommer till den anpassade grundskolan i Ale ska man veta vad som händer i de olika årskurserna och att årskurs åtta alltid är ute på prao på vårterminen.
Fakta om prao
Prao står för praktisk arbetslivsorientering och innebär att elever i årskurs 8 och/eller 9 praktiserar på en arbetsplats. Syftet är att ge alla elever en möjlighet att testa på arbetslivet, vilket i sin tur kan bredda bilden av möjliga yrkesvägar och rusta eleverna inför deras kommande studie- och yrkesval.
Prao i anpassad grundskola är är obligatorisk enligt bestämmelser i skolförordningen.
För elever som läser ämnen används skolans val och för elever som läser ämnesområden används timplanens fördelningsbara tid för prao.
Till skillnad från grundskolan finns ingen minimitid för prao; huvudmannen beslutar om längd och upplägg utifrån elevernas behov. Syftet är att ge kunskap om arbetslivet och planeringen ska ta hänsyn till varje elevs förutsättningar och säkerhet. Viktigaste för en lyckad prao är noggrann planering, resurser och att erfarenheterna integreras i undervisningen.
Källa: Skolverket.
Relaterat material

Så stärker Sjuhärad samverkan mellan skola och vårdnadshavare
I projektet Samverkan skola-hem har kommuner, skolor och vårdnadshavare arbetat tillsammans för att hitta nya sätt att stärka samverkan. Syftet är att skapa förutsättningarna för alla att fullfölja sina studier.

”Det är livslångt lärande vi jobbar med”
I Lerum pågår sedan flera år tillbaka ett omfattande arbete för att få unga med stor skolfrånvaro tillbaka till skolan. Peter Kristensson, förstelärare inom yrkesintroduktion på Lerums gymnasium och lokal processledare för det ESF-finansierade projektet ”Skolanknytning och Närvaro” (SAON), beskriver arbetet som både utmanande och givande.

Skolsocialt stöd kan hjälpa fler att klara skolan
För att fler elever ska klara skolan krävs ett förbättrat samarbete mellan skola och socialtjänst. Nu har Göteborgsregionen genomfört en förstudie som dels kartlägger samverkan mellan skola och socialtjänst, dels visar vilka förutsättningar som krävs för att samverkan ska lyckas.