System för tidig upptäckt och insats (EWS)
System för tidig upptäckt och insats är ett praktiskt stödmaterial som kan användas i skolans systematiska arbete med att främja elevers skolanknytning, förebygga problematisk skolfrånvaro och sätta in rätt åtgärdande insatser i tid. Materialet är en version av det som i internationella sammanhang kallas Early warning systems (EWS).
Begreppet EWS beskriver skolors systematiska arbete för tidig upptäckt av varningssignaler. Det handlar om att samla in och analysera befintlig data som kan indikera att något inte står rätt till på skolan, bland en grupp elever eller med en individuell elev.
Kartläggningen kan ge skolan en bild av kärnverksamheten och hur väl den fungerar. Hur framgångsrik är undervisningen? Fungerar skolans stödstrukturer? Finns det riskfaktorer på gruppnivå som behöver utjämnas? Kartläggningen kan också ge indikationer på vilka insatser som behöver göras på åtgärdande nivå.
Det här materialet används för att systematiskt undersöka och följa upp elevers skolanknytning ur akademiska, beteendemässiga, sociala och affektiva perspektiv.
Kartläggningen görs på grupp- och klassnivå samt vid behov på individnivå. Materialet kan också användas som ett stöd för att analysera kartläggningens resultat.
Arbetet ska ses som ett komplement till det systematiska kvalitetsarbete som redan genomförs på skolan.
Del 1: Kartläggning och analys
För att stärka skolans främjande och förebyggande arbete görs kartläggningen av elevers skolanknytning i första hand på grupp- eller klassnivå. Om behov finns kan ytterligare kartläggningar göras på individnivå. Kartläggningarna bör göras två gånger per termin, men ju oftare de genomförs desto tydligare bild får skolan av elevernas behov.
När kartläggningarna på grupp-/klass- samt elevnivå är genomförda är det dags att analysera resultatet för att hitta mönster som kan ligga till grund för vilka insatser som ska erbjudas.
Del 2: Planering och uppföljning av insatser och förändringar
När stegen för kartläggning och analys är genomförda är det dags att påbörja arbetet med att planera och följa upp insatser och förändringar. Det här arbetet utgår från resultatet av kartläggning och analys i del 1. Uppföljning av närvaro bör göras oftare än två gånger per termin för att skolan ska kunna följa utvecklingen närmare.
Nu handlar det med andra ord om att knyta ihop säcken genom att fatta beslut om vilka insatser och förändringar som ska erbjudas för att skapa förutsättningar för ökad skolanknytning samt arbeta fram ett ramverk för uppföljning av dessa insatser och förändringar.
Teoretisk bakgrund
Varje skola är skyldig att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Syftet är att alla elever ska få en trygg och likvärdig skolgång. Rektor ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs och tillser att insatser och förändringar utgår från elevernas faktiska behov.
Insatspyramiden: planlagt arbete på flera nivåer
För att stärka elevers förutsättningar att fullfölja sina studier behöver insatser ske på flera nivåer. Det kan illustreras genom en pyramid av insatser som bygger på varandra.
Grunden i arbetet består av främjande insatser som görs på skolnivå och som riktas till alla elever. Ju större del av arbetet som sker på en främjande eller förebyggande nivå, desto mer gynnsamt är det för samtliga elevers skolanknytning.
Nästa nivå består av förebyggande arbete med riktade insatser till individer eller grupper utifrån identifierade behov.
Den tredje nivån består av åtgärdande insatser som skräddarsys för elever i komplexa situationer.
Skolanknytning
Skolanknytning handlar om hur involverad och engagerad en elev är i sitt skolarbete, i skolan och i relationerna hen har där. Att stärka elevers skolanknytning är viktigt för att fler elever ska uppleva skolan som meningsfull och i slutändan fullfölja sina studier.
En god skolanknytning startar i att individen känner att vuxna och klasskompisar bryr sig om dem och deras lärande. Det kan beskrivas som en känsla av tillhöra skolan, att bli omhändertagen och att få stöd. Bland de elever som inte fullföljer sina studier är svag skolanknytning ofta en gemensam faktor.
System för tidig upptäckt bygger på teorin om att det går att mäta hur involverad eller distanserad en elev är till skolan och sitt skolarbete. Denna mätning görs med hjälp av fyra olika dimensioner som tillsammans ger en helhetsbild av elevens skolgång. Varje dimension innehåller ett antal centrala riskindikatorer som skolan kan följa upp för att få syn på hur det går för eleven.
Akademisk dimension – hur går det för eleven i skolan?
Den akademiska dimensionen handlar om studieresultat och måluppfyllelse. Har eleven en progression i lärandet? Är progressionen åldersadekvat?
Affektiv dimension– hur känner sig eleven i skolan?
Den affektiva dimensionen beskrivs ibland som den sociala dimensionen. Det handlar om att ingå i ett socialt sammanhang och om att ha goda relationer till lärare och andra elever. Känner sig eleven uppskattad och viktig i skolan? Kan eleven identifiera sig med skolan och skolans värderingar?
Beteendemässig dimension – vad gör eleven i skolan?
Den beteendemässiga dimensionen handlar om elevens engagemang i skolan och i sitt lärandet. Det handlar också om elevens förmåga att påbörja, genomföra och avsluta uppgifter. Är eleven närvarande i skolan och på lektionerna?
Kognitiv dimension – upplever eleven att skolan är meningsfull?
Den kognitiva dimensionen beskriver hur investerad eleven är i sitt eget lärande. Det kan handla om att ta sig an utmaningar och om förmågan att reglera sitt eget lärande. Ser eleven kopplingen mellan skolan och hens framtida mål?
Mer information
Materialet är framtaget av Göteborgsregionen och bygger på svensk och internationell forskning samt beprövad erfarenhet inom området. I materialet finns mallar och processtöd som kan stötta arbetet med systematisk insamling och analys av befintlig data på individ-, grupp och skolnivå.
Relaterat material
Kunskap och Framtid förbereder ungdomar inför framtiden
Efter studenten står många vägar öppna. På mässan Kunskap & Framtid kan ungdomar få mer kunskap och förbereda sig på de olika möjligheter som finns efter gymnasiet. Göteborgsregionen har tagit fram ett metodmaterial som stöd.
Stärkt vägledning för anpassad grundskola
Elever som går i anpassad grund- och gymnasieskola kan ha svårt att fullfölja sina studier och etablera sig på arbetsmarknaden. Det betyder att det är särskilt viktigt att dessa elever får vägledning och information som är anpassad till deras förutsättningar. Nu har Göteborgsregionen tagit fram filmer och material för att hjälpa eleverna att göra rätt framtidsval.
Interaktiv utbildning om hedersförtryck
Mellan tradition och frihet är en utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck som vänder sig till personer inom skola och socialtjänst. Utbildningen syftar till att skapa ökad medvetenhet om ämnet.