Framgångsfaktorer för fullföljda studier
Kartläggning, tillitsfulla relationer, flexibilitet, samverkan och kvalitet. Det är fem framgångsfaktorer för arbetet med fullföljda studier som identifierats genom aktuell forskning och erfarenheter från Göteborgsregionens utvecklingsprojekt inom området.
1. Koll och uppföljning
Skolor behöver arbeta systematiskt med kartläggning och uppföljning för att få en samlad bild av elevernas utveckling och lärande. Det handlar om att kartlägga och följa upp närvaro, frånvaro och akademisk progression, men också om att ha koll på elevernas mående och relationer. Med hjälp av ett så kallat early warning system (EWS) kan skolor kartlägga och följa upp ett antal tidiga varningssignaler som kan indikera att en elev är på väg mot en prolematisk frånvaro eller ett studieavbrott. För att skolan ska kunna sätta in rätt insatser krävs att det insamlade underlaget analyseras på individ-, grupp- och skolnivå.
Exempel på insatser:
- Utveckling av rutiner och riktlinjer för enhetlig och skolgemensam närvarorapportering.
- Processkarta som steg för steg tydliggör rutiner och ansvar i arbetet med att identifiera riskfaktorer på individ- och organisationsnivå.
- Metodiskt genomförande och uppföljning av trygghetsenkäter för att få en samlad bild av hur eleverna upplever sin tid i skolan.
2. Bemötande
Forskning visar att tillitsfulla relationer till vuxna i skolan spelar en avgörande roll för barn och elevers sociala utveckling, välmående och engagemang. Bemötande har en direkt påverkan på elevers måluppfyllelse och prestationer. Därför är det viktigt för skolor och samverkande aktörer att systematiskt arbeta för att stärka bemötandet och skapa trygga, tillitsfulla relationer till eleverna.
Exempel på insatser:
- Utveckling av gemensamma bemötandestrategier och ett tydligt definerat professionellt förhållningssätt som en del av verksamhetens riktlinjer.
- Organiserade rastaktiviteter för att ökad tryggheten under rasterna samt för att stärka elevernas relationer till varandra.
- Utökad vuxennärvaro i skolans eller verksamhetens gemensamma lokaler med syfte att öka tryggheten och bygga tillitsfulla relationer mellan elever och vuxna.
3. Flexibilitet
För att skolan ska kunna organisera sin verksamhet utifrån elevernas behov krävs flexibilitet och mod att tänka utanför ramarna. Det kan innebära förändringar av arbetssätt, personalbeläggning, schemaläggning eller gruppsammansättningar. För elever med en komplex skolbakgrund kan flexibla lösningar vara avgörande i arbetet med att återupprätta förtroendet och engagemanget för skolan.
Exempel på insatser:
- Förändrat och utökat mentorskap utifrån identifierade behov på grupp- och individnivå.
- Flexibla och mindre grupper för att öka elevernas utveckling och lärande.
- Individanpassning och taktisk schemaläggning för att exempelvis undvika håltimmar eller anpassa skoldagens start och slut efter busstider.
4. Samverkan och samarbete
Samverkan och samarbete är viktiga utgångspunkter när det kommer till att genomföra förbättringar på individ-, grupp- och skolnivå. En välfungerande samverkan bygger på att alla i organisationen involveras – från skolledare och chefer till barnet eller eleven. Ofta krävs även förvaltningsövergripande samverkan eller samverkan med andra aktörer utanför verksamheten, såsom vårdnadshavare. Gemensamt för allt samverkansarbete är att det kräver hållbara strukturer, forum och strategier för att fungera.
Exempel på insatser:
- Systematiska överlämningar mellan olika stadier som underlättar övergången för elever, vårdnadshavare och den mottagande skolan.
- Framtagande av arbetssätt och riktlinjer som främjar en positiv kontakt med vårdnadshavare.
- Tydliga riktlinjer för samarbete och kollegialt lärande inom verksamheten.
5. Utbildningens kvalitet
Att höja undervisningens kvalitet handlar om att skapa likvärdighet för eleverna. Varje skola behöver utifrån elevernas behov utveckla arbetssätt som stimulerar elevernas lärande och utveckling. Valet av arbetssätt ska i alla skolformer vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det är viktigt att skolledningen är ett aktiv stöd för lärarna i arbetet med att utveckla undervisningen.
Exempel på insatser:
- Implementering av språkutvecklande arbetssätt för att ge eleverna det stöd de behöver för att nå målen i läroplanen.
- Strategier för att synliggöra progression på individ- och gruppnivå för eleverna.
- Studie- och yrkesvägledning i bred bemärkelse för att stärka kopplingen mellan skola och framtid.