Rapport om barnfattigdom
Att växa upp i fattigdom kan påverka ett barns liv negativt på flera sätt. I den här rapporten lyfts forskning fram som bland annat visar på samband mellan hur lång perioden i fattigdom varit och hur allvarliga konsekvenserna kan bli.
Läs mer i sammanfattningen nedan eller klicka här för att ladda ner rapporten i sin helhet.
Rapporten i korthet
- Enligt rapporten visar forskningen att jämförelsevis få barn som växer upp i fattigdom gör det under långvarig tid.
- Rapporten lyfter också fram forskning som visar att det är barn till ensamstående kvinnor samt utrikesfödda barn som löper särskilt stor risk att växa upp i ekonomisk utsatthet.
- I rapporten lyfts också att den absoluta fattigdomen har minskat i Sverige, men att grupper med låga inkomster haft en sämre inkomstutveckling, vilken medför att den relativa fattigdomen har ökat.
- Rapporten togs fram inom ramen för projektet Regionala bilder av segregation (Rebas). Projektet, som ägdes av Göteborgsregionen, pågick mellan maj 2021 och april 2022 och finansierades av Delegationen mot segregation (Delmos).
- I projektet ingick bland annat att verka kunskapshöjande och tvärsektoriellt i syfte att både undersöka och beskriva det regionala handlingsutrymmet för att motverka segregation. Detta skedde genom att ta fram regionala bilder med tillhörande analyser över segregationen i Göteborgsregionens kommuner.
Relaterat material
Koll på läget: ”Vi har kommit längre när det gäller vuxnas arbetsmiljö än barns”
I det här avsnittet möter vi Sven Bölte, professor vid Karolinska institutet och föreståndare för KIND. Samtalet kretsar kring Svens forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kring didaktiska, sociala och fysiska perspektiv på skolans lärmiljö.
Koll på läget: ”Samhället behöver lyssna lite mer på unga”
Utbildning är en demokratifråga. Det säger Urban Strandberg, docent och universitetslektor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet. I det här avsnittet samtalar han med Henrik Krantz om varför samhället behöver bli bättre på att ta in ungas perspektiv.
Koll på läget: ”Det blir mer lättpratat på skolan”
I det här avsnittet pratar Henrik med Sofia Hammarström som varit med och tagit fram metoden SEXIT. Metoden består bland annat av ett frågeformulär för att prata med unga om sexuell riskutsatthet och erfarenhet av våld.