Rapport om skolsegregation
Vad är det som orsakar skolsegregation – och vad får den för konsekvenser? Den här rapporten ger en bild av skolsegregationen i Sverige och av vad som krävs för att motverka segregation och öka likvärdigheten i skolan.
Läs mer i sammanfattningen nedan eller klicka här för att ladda ner rapporten i sin helhet.
Rapporten i korthet
- Rapporten togs fram inom ramen för projektet Regionala bilder av segregation (Rebas). Projektet, som ägdes av Göteborgsregionen, pågick mellan maj 2021 och april 2022 och finansierades av Delegationen mot segregation (Delmos).
- I projektet ingick bland annat att verka kunskapshöjande och tvärsektoriellt i syfte att både undersöka och beskriva det regionala handlingsutrymmet för att motverka segregation. Detta skedde genom att ta fram regionala bilder med tillhörande analyser över segregationen i Göteborgsregionens kommuner.
- I denna rapport diskuteras både skolsegregationens orsaker och konsekvenser. Den innehåller även analyser av läget i Göteborgsregionen när det kommer till skolsegregationen.
- I rapporten beskrivs också viktiga faktorer för att motverka segregation och öka likvärdigheten i skolan. Dessa är hämtade från aktuell forskning, rapporter och intervjuer som genomförts inom ramen för projektet Rebas.
Vad är skolsegregation?
Segregation handlar om en rumslig uppdelning av människor utifrån exempelvis demografiska eller socioekonomiska tillhörigheter. Detta innebär bland annat en koncentration av människor med liknande bakgrund i exempelvis bostadsområden och i skolor.
Enligt Skolverket möts elever med olika bakgrund idag allt mer sällan i skolan. Elever har med andra ord blivit allt mer uppdelade mellan skolor. Detta sker samtidigt som skolans socioekonomiska elevsammansättning visat sig få allt större betydelse för elevers måluppfyllelse. Skillnaderna i betygsresultat har ökat de senaste åren.
Läs mer i Skolverkets rapport Familjebakgrundens betydelse för betygen har ökat (2018).
Relaterat material
Koll på läget: ”Vi har kommit längre när det gäller vuxnas arbetsmiljö än barns”
I det här avsnittet möter vi Sven Bölte, professor vid Karolinska institutet och föreståndare för KIND. Samtalet kretsar kring Svens forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kring didaktiska, sociala och fysiska perspektiv på skolans lärmiljö.
Koll på läget: ”Samhället behöver lyssna lite mer på unga”
Utbildning är en demokratifråga. Det säger Urban Strandberg, docent och universitetslektor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet. I det här avsnittet samtalar han med Henrik Krantz om varför samhället behöver bli bättre på att ta in ungas perspektiv.
Koll på läget: ”Det blir mer lättpratat på skolan”
I det här avsnittet pratar Henrik med Sofia Hammarström som varit med och tagit fram metoden SEXIT. Metoden består bland annat av ett frågeformulär för att prata med unga om sexuell riskutsatthet och erfarenhet av våld.