Statistik för slutbetyg i grundskolan 2023
I den här rapporten från Skolverket sammanfattas statistiken över slutbetygen för de elever som avslutade årskurs 9 våren 2023.
Statistiken visar bland annat att andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program i princip är oförändrad jämfört med förra året. Våren 2023 var det 85,2 procent av eleverna som gick ut grundskolan som blev behöriga. Motsvarande siffra för år 2022 var 85,0 procent.
Statistiken i korthet
- 14,8 procent av eleverna lämnade grundskolan utan behörighet till nationellt program. Det motsvarar drygt 17 900 elever.
- 85,2 procent av eleverna som blev behöriga till ett av gymnasieskolans nationella program i gymnasieskolan. Föregående läsår var motsvarande andel 85,0 procent.
- Statistiken visar att föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för resultaten oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund.
- 92,3 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga till något nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 75,6 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning.
- 85,8 procent av flickorna och 84,6 procent av pojkarna blev behöriga till något av de nationella programmen. Andelen behöriga flickor är oförändrad jämfört med förra läsåret. När det kommer till pojkarna har andelen ökat med 0,4 procentenheter.
Om rapporten
I den här rapporten redovisar Skolverket statistik över slutbetygen för elever som lämnade grundskolan våren 2023. Rapporten ska ge en beskrivning av slutbetygen utifrån statistiken och lyfta fram de huvudsakliga resultaten.
Relaterat material
800 elever diskuterade framtidsfrågor med EU-parlamentariker
Vilka frågor står högst på EU:s agenda – och hur påverkas vi av desinformation och den snabba AI-utvecklingen? Det var några av de frågor som stod i fokus när hundratals elever deltog i en digital träff inom Europaparlamentets ambassadörsskoleprogram.
Så stöttar Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa skolor genom PALS
När skolor upplever ökade konflikter, otydliga regler eller brist på samsyn i personalgruppen söker många stöd hos Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa (UBP) i Västra Götalandsregionen. Här arbetar utvecklingsledarna Åsa Wallentin och Ebba-Lisa Eckerdal med att hjälpa skolor att införa skolmodellen PALS.
FN-rollspel ger eleverna självförtroende och motivation
På Böskolan i Göteborg har FN-rollspel blivit mer än ett uppskattat inslag. Det är numera ett arbetssätt där flera ämnen vävs samman och där hela mellan- och högstadiet deltar. Genom arbetet utvecklar eleverna både sin förståelse för demokratiska processer och sitt självförtroende.