Barn och ungas psykiska hälsa – en introduktion
Att arbeta främjande med psykisk hälsa är en viktig del i att ge unga förutsättningar att fullfölja sina studier. Precis som med fysisk ohälsa så kan psykisk ohälsa kan drabba vem som helst och bero på många olika faktorer. Vad menas med psykisk hälsa och vad kan du göra om en elev mår dåligt? I den här artikeln hittar du en kort introduktion till ämnet samt tips om vidare läsning och utbildning.
Vad menas med psykisk hälsa och ohälsa?
Psykisk hälsa handlar om hur vi mår och trivs med livet, och om vår förmåga att klara livets upp- och nedgångar. Det är ett paraplybegrepp som innefattar psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa.
Psykisk ohälsa är ett samlingsbegrepp för tillstånd med olika svårighetsgrad och varaktighet. Hit hör både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Gemensamt för de båda är att de orsakar lidande, antingen för individen själv eller för omgivningen.
Psykisk ohälsa medför ofta svårigheter att fungera i vardagslivet, till exempel i relation till andra människor eller att arbeta eller studera. Svårigheterna kan dock se väldigt olika ut bland annat beroende på individens egenskaper, det sociala sammanhanget och vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Psykiska besvär har vanligen mindre påverkan på vårt sätt att fungera än psykiatriska tillstånd.
Psykisk ohälsa inkluderar alltså såväl psykiska besvär som psykiatriska tillstånd där det finns fastställda diagnoskriterier. Psykiska besvär kan i vissa fall senare leda till att en individ utvecklar psykiatriska tillstånd.
Se Folkhälsomyndighetens film Vad är psykisk hälsa? nedan eller klicka här.
Vad påverkar vår psykiska hälsa?
Den psykiska hälsan påverkas av vad man gör, hur man lever och vad man är med om, och den förändras under livet. En del av de faktorer som påverkar vår psykiska hälsa går att förändra medan andra är svårare att göra något åt. Det som kan påverka den psykiska hälsan brukar ofta delas in i skyddsfaktorer och riskfaktorer.
Skyddsfaktorer kan vara att ha goda sociala relationer med familj och vänner, ha en bra självkänsla, vara fysiskt aktiv eller att få tillräckligt med sömn och vila. Det är också viktigt att ha en trygg ekonomi, ett jobb eller en hobby som man trivs med. En bra och trygg uppväxt kan också ge ett skydd mot psykisk ohälsa. Skyddsfaktorerna gör att man får bättre förmåga att klara påfrestningar som kan leda till psykisk ohälsa. Det kallas också för motståndskraft eller resiliens.
Riskfaktorer kan handla om dåliga sociala relationer, till exempel bråk eller andra problem i familjen. Det kan också handla om att dricka för mycket alkohol eller använda narkotika. Andra riskfaktorer är att vantrivas på jobbet, vara arbetslös, drabbas av svår sjukdom eller känna sig ensam eller utanför på något sätt.
Se Folkhälsomyndighetens film Vad påverkar vår psykiska hälsa? nedan eller klicka här.
Psykisk hälsa hos barn och unga
Folkhälsomyndigheten uppger att de flesta skolbarn i Sverige mår bra, men att allt fler rapporterar psykiska besvär, att en del uppger låg livstillfredsställelse och att merparten rör sig för lite.
Skolan har möjligheter att bidra till minskade psykiska problem bland barn. Faktorer som har betydelse är relationerna på skolan, barnens akademiska färdigheter och undervisningens innehåll. Dessutom lyfter de fram följande:
- Lära barn om psykisk hälsa kan minska psykiska problem
- Socialt stöd från lärarna och mobbning i skolan har betydelse för psykisk hälsa
- Samhörighet med skolan och skolprestationer kan också ha betydelse
Faktorer som påverkar den psykiska hälsan tidigt i livet finns i hemmiljön, i närmiljön och i förskola och skola. Ett barns första år lägger en viktig grund för den psykiska hälsan senare i livet. Faktorer som påverkar kan vara exempelvis uppväxtvillkor, hemmiljö, socioekonomiska förutsättningar, föräldrarnas mående, användningen av digitala medier samt fritid och tillgång till fysisk aktivitet.
Gynnsamma förutsättningar kan främja barns och ungas psykiska hälsa och förebygga psykisk ohälsa och risk för suicid. Samtidigt kan grunden för en god psykisk hälsa skadas om barn och unga exempelvis upplever bristande omsorg, otrygga relationer till föräldrarna eller bevittnar våld.
Klicka här för att läsa mer om barn och ungas psykiska hälsa på Folkhälsomyndighetens hemsida.
Relaterat material
Föreläsning om psykisk hälsa
I den här föreläsningen berättar Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap, om hur du som förälder kan skapa goda förutsättningar för psykisk hälsa.
Interaktiv utbildning om hedersförtryck
Mellan tradition och frihet är en utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck som vänder sig till personer inom skola och socialtjänst. Utbildningen syftar till att skapa ökad medvetenhet om ämnet.
Koll på läget: ”Resiliens är inte ett personlighetsdrag”
I det här avsnittet tittar vi närmare på hur studiemotivation och meningsfullhet hänger ihop med elevers förutsättningar att klara skolan. Gästar gör Cecilia Thorsen som är docent i pedagogik. Hon hjälper oss bland annat att reda ut begreppet akademisk resiliens. Vad är det egentligen – och hur kan skolan arbeta för att stärka sina elevers resiliens?